Ett stort knarkbeslag har gjorts i Strängnäs hantverksby i Storängens industriområde. Drogerna knyts enligt obekräftade uppgifter till den ökände gängledaren ”Kurdiske räven”. Det ryktas även att han ska ha använt Strängnäs som ett logistiskt centrum för droger som ska transporteras till andra delar av landet.
Polisen ville inte kommentera ryktena under sin presskonferens på onsdagen. Men Camilla Helgesson, tillförordnad chef för utredningssektionen i Södermanland, konstaterar att det inte är ”enskilda personer som har möjlighet att röra sig med de här volymerna av narkotika”.
Gängbrottsligheten sprider sig till allt fler kommuner. ”Inte ens små städer som Strängnäs kommer undan kriminalitetens framfart i Sverige" konstaterade Oscar Nissfolk, lokalpolisområdeschef Eskilstuna med Strängnäs på presskonferensen.
Läget är inte lika allvarligt i Strängnäs som i Eskilstuna. Ett logistiskt centrum – även om det används för att förvara droger – kan inte likställas med gäng som skjuter på varandra.
Men det är illa nog.
Samhället försöker motverka gängbrottsligheten, men hittills har ansträngningarna inte gett märkbara resultat. Det beror på flera faktorer.
Den viktigaste är att man kommit i gång för sent. Redan i mitten av 1990-talet hade exempelvis polisen tappat kontrollen i delar av norra Botkyrka på grund av de gäng som fanns där då. Men de insatser som gjordes för att bekämpa gängen var otillräckliga. Gängen blev fler, verksamheten spreds och skjutningarna inträffade allt oftare.
En annan viktig faktor är att samhället inte förmått att samordna sina resurser för att stoppa nyrekryteringen till gängen. De flesta som rekryteras till dem har en trasig uppväxt – inte sällan med en ensamstående mamma. De här barnen måste fångas upp tidigt och få stöd genom livet. Redan på barnavårdscentralen (BVC) går det ofta att identifiera barn som befinner sig i riskzonen att rekryteras av gängen. Därför måste det gå en röd tråd mellan insatserna från BVC till skolan. Socialtjänsten, civilsamhället och näringslivet behöver stötta där det behövs. Samordningen mellan samhällets olika delar måste stärkas.
Dessutom måste polisen bli effektivare. Under tisdagen levererade Riksrevisionen svidande kritik mot polisens hantering av grova brott genom att använda ledningsformen särskild händelse. Används den under längre tid gör den mer skada än nytta är slutsatsen. Riksrevisionen pekar särskilt på att ledningsformen ofta innebär att poliser från lokalpolisområdena förflyttas till att arbeta med grövre brott. De lokalpoliser som är särskilt viktiga i det förebyggande arbetet får alltså inte jobba med detta.
Det kommer bli svårt, även om det inte är omöjligt, att knäcka gängen. Men det kan inte bara ske genom fler tvångsåtgärder och hårdare straff. Arbetet måste börja på BVC.