Där spriten går in, går vettet ut. Det är känt sedan länge. Om man inte vill se till statistiken kan man dra nytta av sina egna erfarenheter. Den som någon gång supit till vet ju med sig att olyckan lätt är framme när alkoholen tillfälligt snuvat folk på förståndet.
Men listen över alkoholen skador är inte så kort. De alkoholrelaterade farorna för människor och samhälle är välkända.Vid konsumtion finns det ökade risker för blodtrycks- och leversjukdomar och beroenden. Med drickande följer också ökade risker för cancersjukdomar av olika slag.
Politiskt är det en viktig uppgift att upplysa om alkoholens faror. Men också att motverka och förebygga dem. För även om alkoholen i huvudsak slår mot individer, innebär det också stora samhällskostnader i form av missbruksvård, psykiatri och annan sjukvård.
Även för näringslivet borde det finnas ett intresse att motverka alkoholens konsekvenser. Den ökande risken för att insjunkna i smittsamma sjukdomar, måndagsjukskrivningar och "bakfyllejobbande" drabbar ju också näringslivets produktivitet.
En del näringslivsnära organisationer, däribland tankesmedjan Timbro, ställer sig ofta på den privata alkoholförsäljningens sida. Det är då ett evigt gnällande på alkoholskatter och det statliga alkoholmonopolet. Så hade det inte behövt vara. Varför inte i stället ta ställning för folkhälsan och en sundare arbetsmarknad – fler än spritföretagen hade kunnat tjäna pengar på att det sups mindre och jobbas mer.
Det allmännas intresse och kunskap för alkoholens skador borde också höjas. I det kan också medierna göra sin del. Nyhetssajten Yle gick i slutet på förra året igenom ett par rapporter om hur finländarna drabbas av alkoholen. Särskilt intressant var en utredning från det finska fristående och statliga Institutet för hälsa och välfärd (THL).
I den blev det ännu tydligare det okloka i att föreslå förslappning i alkohollagstiftningen. I den kunde man dra slutsatsen att dödligheten ökade kraftigt efter att Finland reformerade sin alkohollag 2018. Det var en reform som medgav matbutiker att sälja drycker med 5,5 procent alkohol, tidigare var det 4,7. Året därpå var antalet döda i alkoholrelaterade sjukdomar och förgiftningar 160 personer fler än året innan. 2020 ökade det med lika många till totalt 1 700 personer. Antalet finländare som dog eller behövde vårdas för alkoholrelaterade leversjukdomar under 2019 och 2020 ökade också kraftigt.
Finland är inte Sverige. Men även i Sverige kan vi dra lärdom av de finska rapporternas slutsatser.
Avslutningsvis: Politiker som vill verka för minskad otrygghet ska givetvis arbeta mot det dödliga gängvåldet. Men också supandet leder till död, elände och sjukhusinläggningar. Därför ska politiker inte stämma in i alkohollobbyns klagokör. De ska i stället verka för mindre drickande – inte öka tillgängligheten på alkohol.