Om knappt tvÄ mÄnader Àr det fotbolls-VM. DÄ kommer det att vara i den mÀnniskorÀttsvidriga oljemonarkin Qatar.
DÀrför verkar en hel del fotbollsförbund inte helt bekvÀma med att delta i VM denna gÄng. Men gör det ÀndÄ. Det svenska fotbollsförbundet slipper denna gÄng att diskutera medverkan. En match mot Polen satte stopp för den. Att en del svenska spelare och supporters sörjer detta Àr begripligt. MÄnga sÄg fram emot att se vad Sveriges landslag skulle gÄ för, spelarna inte minst.
I en TT-intervju sade Emil Forsberg, svensk fotbollspelare i tyska Bundesliga att han aldrig förstĂ„tt varför FIFA valde att lĂ€gga VM i Qatar. Det var förvisso försiktig kritik, och det Ă€r lĂ€ttare att sĂ€ga sĂ„dant nĂ€r ens lag inte lĂ€ngre har en chans pĂ„ deltagande. Men budskapet klarnade nĂ€r han lade till: âJag Ă€r glad att jag har semester dĂ„â.
Forsberg verkar helt enkelt kĂ€nna lĂ€ttnad. Ăven det Ă€r begripligt. Det Ă€r inte bara skrĂ€niga och ofta alkoholindrĂ€nkta huliganer som andra fotbollsĂ€lskare mĂ„ste stĂ„ ut med.
Det var under skumma förutsÀttningar senaste fotbolls-VM "gavs" till Ryssland, och etta till Qatar.
I FIFA, likt Internationella Olympiska KommittĂ©n (IOK), vĂ€ger föreningsdemokratiers röster lika mycket som âförbundâ Ă€gda av maffiastater eller förtryckarregimer. SĂ„dant som skulle vara nĂ€rmast otĂ€nkbart i svenska förbund, som mutor och pĂ„tryckningar, skulle vara vardag i despotvĂ€lden.
En sÄdan ordning bÀddar för korruption. Men ocksÄ att diktaturer och skurkstater kan erbjuda sÄdant som demokratiska lÀnder inte kan. Reformbehovet för FIFA och IOK Àr stort.
Redan vid FIFA:s tilldelning av herr-VM till Ryssland fanns orosmoln. Men Ă„ren som följde, dĂ€ribland Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 och det hĂ„rdnade förtrycket i landet, borde ha varit skĂ€l nog för FIFA att byta vĂ€rdland 2018. Ăven fotbollsförbund, sponsorer och tv-kanaler hade kunnat pressa organisationen. Men inget gjordes.
Och nu Àr VM fast i Qatar. Diktaturen och förtrycket av landets befolkning Àr kÀnda sedan tidigare. Homosexuella personers privatliv Àr inte skyddat och de riskerar repressalier för sin lÀggning. NÄgon fri press kan vi inte ens tala om.
Detta, och landets brutala regelverk för gÀstarbetare, Àr skÀl till att landet aldrig borde varit en vÀrdkandidat frÄn första början. Rapport efter rapport har pekat pÄ hur tusentals gÀstarbetare, ofta asiatisk arbetskraft, dött i byggandet av arenor, vÀgar, hotell, restauranger.
Trots uppmÀrksamheten kring detta har globala bolag som Adidas, Visa, Coca-Cola, Hyundai och andra sponsorer inte lÀmnat FIFA:s bubbla. VÀrldsevenemanget i Qatar vill de uppenbarligen ÀndÄ ha. Att det svÀrtar ner deras varumÀrken verkar inte besvÀra dem.
Resultatet Àr vÀldiga krumbukter nÀr fotbollsförbund i demokratiska lÀnder nu ska försvara sin medverkan. Det talas om att "göra skillnad" genom att delta. GÀstarbetarnas arbetsvillkor skulle uppmÀrksammas heter det. RegnbÄgsfÀrgade lagkaptensbindlar ska tas pÄ för att visa solidaritet med homosexuella i landet.
SÄdant Àr förvisso inte nÄgot dÄligt. Men problemet Àr inte fÀrger eller mönster pÄ fotbollsspelarnas matchklÀder. Det Àr att sÄ mÄnga hjÀlper till att putsa pÄ diktaturens fasad.