Vesa Hiltula, chef för affärsområde energi på Eskilstuna Strängnäs energi och miljö (ESEM), lämnar sin tjänst med 18 månadslöner utan avräkning för nya inkomster. Det berättar EK/ST på nyhetsplats. Men dessa utköpsvillkor är bara en pusselbit i en fråga där det mesta har skötts fel.
Affärsområdeschefens avsättning meddelades 31 augusti i ett pressmeddelande från bolaget. Tre styrelseordföranden, Lars-Göran Hammarberg (ESEM), Ann-Sofie Wågström (Eskilstuna energi och miljö) och Lars Andersson (Eskilstuna Kommunföretag) "konstaterade" att de saknade förtroende för Hiltula.
Bakgrunden är fördyringen av biogasprojektet som EK/ST berättat om under våren och försommaren. Vem som har gjort fel i projektet låter vi vara osagt. Om bolaget är missnöjt med affärsområdeschefens insatser ska det givetvis flytta på honom.
Men vem ska hantera detta personalärende? Frågan är central eftersom den handlar om tydlighet och ansvarighet inom företaget. Här krävs raka rör.
Den gängse ordningen är att bolagsstyrelsen anställer vd, anger inriktning för bolagets arbete och fattar större, strategiska beslut. Affärsområdeschefer lyder under vd:n som sköter anställning och eventuell uppsägning.
Styrelsen ska inte undergräva vd:n auktoritet genom att peta i dennes personalfrågor. Underställda till vd:n ska kunna känna trygghet och tydlighet i arbetet genom att ha arbetsrelation enbart till vd:n, i stället för någon sorts dubbelkommando – eller trippel- och kvadrupelkommando med tre styrelser som lägger sig i.
En extraordinär situation – med politiker som är stressade över kostnadsutvecklingen och vill ha ryggen fri – är ingen ursäkt för att inte hålla ordning i dessa relationer.
Men det finns fler konstigheter. Pressmeddelandet hoppar från att styrelseordförandena saknar förtroende för Hiltula till att det är hos ”flera styrelseledamöter” som förtroende saknas.
Vd:n för ESEM, Kjell Andersson, visar i sin tur inte med ens en fras att han stöder beslutet. Han nöjer sig med att lyfta fram Hiltulas stora betydelse för företaget för att sedan konstatera att affärsområdeschefen inte kan utföra sitt uppdrag ”om han inte har alla styrelseledamöters förtroende”.
ESEM:s avgångsavtal med Hiltula är en fråga för sig. Ingen chef i Eskilstuna eller Strängnäs kommuner har så generösa avgångsvillkor. Men bolaget gjorde sitt yttersta för att hemlighålla avtalet med Hiltula. Varför? Om ett företag kastar ut en i övrigt högt uppskattad chef på det här sättet, borde det visa omvärlden samt nuvarande och kommande anställda att personen får ett rejält plåster på såren.
Men märkligheterna stannar inte vid det. Ordförande i EEM, Ann-Sofie Wågström, säger nu till EK/ST att hon, Hammarberg och Andersson "avrådde" från att pressmeddelandet 31 augusti skulle skickas ut för att inte "brännmärka" Hiltula. Men pressmeddelandet sändes och frågan är varför de som fattade beslutet inte lyckades kontrollera hur det skulle kommuniceras utåt.
Alltihop är bortom inkompetens. En oenig styrelse rundar vd:n i en fråga som styrelsen inte ska ha med att göra. Vd:n visar mer eller mindre öppet sitt missnöje med beslutet men sitter kvar, med risk att vara vingklippt. Och så är det obegripligheten med pressmeddelandet.
Så vad kommer hända nu? De tre senaste vd:arna har tvingats bort under uppseendeväckande former. Den nuvarande har efter mindre än ett år på posten hamnat i en situation som gör hans ställning mycket besvärlig.
Den gemensamma nämnaren för alla dessa turer är styrelserna med sina oklara roller och svårbegripliga förhållanden till varandra, långsittande styrelseordföranden och oklar kompetens hos ledamöterna generellt. Det är de som gång efter gång försätter företaget i denna situation. Det är där det behövs en förändring.