Det som förebyggs behöver inte botas. När något behandlas i tid på vårdcentral kan remiss till specialist på sjukhus ofta undvikas.
Den som lätt får kontakt med primärvården kan väntas göra färre onödiga besök på sjukhusakuten. Färre skickas dit om samarbetet är bra mellan primärvård och kommunens äldrevård.
För en sådan stärkt primärvård behövs fler läkare på vårdcentraler. Andra sidan av samma sak är att färre läkare då behövs inom vissa delar av sjukhusvården.
Det kan inte vara omöjligt att få det här rätt. När industriländernas samarbetsorgan OECD jämför antalet legitimerade läkare i förhållande till ländernas befolkning utmärker sig Sverige med mycket snabb ökning av läkartätheten, med en dryg tredjedel från 2000 till 2017.
Vad orsakerna än är till obesatta läkartjänster i primärvården så är det i vart fall inte allmän läkarbrist.
Behovet av fler läkare till de vårdcentraler som drivs av Region Sörmland beräknas vara cirka 40 heltidstjänstgörande med rätt kompetens för primärvård. I höstas fanns drygt 100, med arbetstid motsvarande 88 heltidstjänster, på dessa vårdcentraler. Därtill kommer läkare under utbildning.
Beräkningen utgår från i genomsnitt ungefär 1 500 listade patienter per vårdcentralsläkare, en höjd ambition från ett mål på 1 600 som hittills inte nåtts. Regionstyrelsens genomförandeplan för fler läkare i primärvården har uppmärksammats även på riksplanet, i senaste numret av Läkartidningen.
Siktet är inställt åt rätt håll. Där finns även en realistisk insikt om att förbättringar behövs på flera plan för att klara rekryteringen. Det gäller även sådant som arbetsmiljö, fler närakuter (utöver nuvarande tre i Eskilstuna, Katrineholm och Trosa), samt mer heltids- och mindre deltidstjänstgöring.
Nyrekryteringen behövs också för att åstadkomma att fastläkarsystem (även kallat husläkare) till sist blir allmänt infört. Detta ingår på riksplanet i arbetsprogrammet från S, MP, C och L – det så kallade januariavtalet.
Genomsnittet 1 500 listade patienter per vårdcentralsläkare är ett riktmärke för att det ska fungera.
I regionstyrelsen i december togs beslutet mot avslagsyrkanden från M och KD. Bifallsyrkanden kom, förutom från den styrande trion S, C och VfP (Vård för pengarna), också från Ewa Callhammar (L). Det var logiskt. Stärkt primärvård och husläkarmodell är en liberal linje sedan årtionden. Fast den främjades inte under allianstiden. Nu går det däremot att komma framåt.
Då är det även viktigt att de ekonomiska spelreglerna inom vårdsektorn verkligen begränsar utrymmet för såväl nätläkarbolag som stafettläkartillvaro. Dessa är raka motsatsen till kontinuitet och personlig läkarkontakt.