Till Bups barnahus i Västerås kommer unga under 18 år som misstänks vara utsatta för misshandel eller sexuella övergrepp.
Det är tanken som nästan alla vill slå ifrån sig. Att det finns förövare i barns närhet.
En man i Flen misstänkts ha begått en grov våldtäkt mot ett barn på en förskola. Mannen nekar till brottet. I Ljusdal har det uppdagats att en tidigare anställd på kommunens förskolor utfört sexuella övergrepp på nio flickor.
Det här är både svårt att tänka på och prata om. Men utgår man enbart från rubriker om sexuella övergrepp i media är det lätt att få en skev bild av vem det är som utsätts och vem som är förövare.
Det är därför behöver vi prata om det. Ta till oss den fakta som finns, så fler övergrepp kan stoppas och förebyggas.
Enligt en nationell enkätundersökning om barn och ungdomars sexualitet och utsatthet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering, som utfördes av Allmänna barnahuset 2020—2021 har vart fjärde barn eller ungdom under 18 år minst en gång utsatts för någon form av sexuellt övergrepp under uppväxten. Enligt enkäten är det mer än tre gånger så vanligt att flickor utsätts för övergrepp än pojkar.
Resultaten bygger på vad de svarande som alla gick i årskurs tre på gymnasiet berättat. Det lär därför finnas flera mörketal i siffrorna. Vi lever fortfarande i ett samhälle där normen är att det är flickor som utsätts för övergrepp – inte pojkar. Det är lättare för flickor att berätta vad det varit med om. De flesta av flickorna i enkäten hade också berättat för någon vad de varit utsatta för. De flesta av pojkarna hade hållit tyst.
Ytterst sannolikt finns det dock både flickor och pojkar som inte berättar för någon – inte ens i en anonym enkät. Stigmat är fortfarande för starkt.
Men 25 procent av barnen som svarade i enkäten berättar alltså att de har blivit utsatta. 21 procent av dem var mellan 13 och 18 år när övergreppen skedde. Betydligt färre, 4 procent, var mellan sju och tolv år och 0,6 procent var mellan noll och 6 år.
Enkäten visar att de allra flesta kände personen som begick övergreppen. I 35 procent av fallen är det en person som är jämnårig med offret. I 19 procent är det en flickvän eller pojkvän. Den tredje vanligaste förövarkategorin, 13 procent, är en förälder eller styvförälder. Nästan lika många,12 procent, är en person som barnet lärt känna på nätet. I den nedre halvan av skalan återfinns lärare 0,7 procent och idrottsledare 0,5 procent.
Det är heller inte alltid män eller pojkar som begår övergrepp – även om de är klart överrepresenterade i statistiken. 14 procent av förövarna i enkäten är kvinnor eller flickor.
Att även kvinnor och flickor begår övergrepp är något vi inte pratar så ofta om. Inte heller att dessa förövare huvudsakligen riktar sin sig på pojkar: 62 procent av pojkarna i enkäten som utsatts för övergrepp uppgav att förövaren var en kvinna.
En tonåring var både den vanligaste offret och förövaren när unga fick berätta om de sexuella övergrepp de varit med om.
Att flest förövare befinner sig i barnens och ungdomarnas omedelbara närhet och har samma ålder som sina offer utesluter inte att man också behöver vara vaksam på vad som händer i förskolan, i föreningslivet och i barnens liv på nätet.
Det måste också finnas en insikt om att det är svårt att upptäcka pedofiler.
I TV4:s program Efter fem (6/10) berättar Anna Norlén, psykolog på Ericastiftelsen med lång erfarenhet av att arbeta med övergrepp mot barn i förskolemiljö, att det ganska vanligt att det tar lång tid att upptäcka övergrepp: ”Det har ofta att göra med att den som är förövare också är en person som är omtyckt, har god hand med barn och som är uppskattad av barn, föräldrar och kollegor,” säger hon.
I Ljusdal hade kommunen enligt egen utsago följt alla sina rutiner. De hade begärt ut ett registerutdrag och inte funnit några anmälningar när mannens anställningshistorik granskats. Ett år blev mannen, som numera är avliden, till och med nominerad till priset ”Sveriges bästa barnskötare” (SVT 3/10).
Förövare beter sig inte och ser inte alltid ut som vi tror. De är inte sällan supertrevliga och ostraffade. Det kan vara en kvinna eller ännu troligare en tonåring. Det är därför viktigt att barn och unga har flera vuxna personer de kan prata med och anförtro sig åt. Personer som kan slå larm.