När Ulf Kristersson (M) valdes till partiledare förklarade han att Moderaterna ska vara ett parti för hoppfulla. Trots löftet är det Centerpartiet i allmänhet och deras arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl i synnerhet, som står för optimismen i svensk politik.
Det blev extra tydligt i början av veckan, när en lång intervju med Ådahl publicerades i Dagens Nyheter (6/1).
Redan i inledningen slår han fast det som borde vara självklart. Det finns två stora utmaningar under decenniet: klimatförändringarna och vågen av nationalism och främlingsfientlighet, där de senare, i form av Sverigedemokraterna, har lyckats erövra det som brukar kallas för problemformuleringsprivilegiet.
Det vill säga, debatten kretsar för det första kring Jimmie Åkessons (SD) sakfrågor. För det andra kring hans förslag på lösningar.
Som liberal centerpartist är uppgiften att skapa ett politiskt alternativ som inte ger extremerna makt. I stället ska konkreta lösningar presenteras, som även vänder sig till människor som i dag kanske inte känner att de har en plats och en framtid i den verklighet som följt i globaliseringens och digitaliseringens spår.
Dessa förändringar skapar ofta en känsla av utanförskap, som leder till oro och frustration, och här menar Ådahl att hans parti måste våga stå upp och visa på ett alternativ. Det handlar exempelvis om det som Ådahl kallar för en socialliberal idé om livsresor, där samhället tar socialt ansvar, människor får möjlighet att vidareutbilda sig och den moderna arbetsmarknaden kommer alla till del.
Förutom att det är en god och hållbar vision för framtiden kan liberalismen på så sätt skapa en motpol mot den stundtals rätt fördomsfulla politik som vi ser i dag, samt förhoppningsvis vända debatten till att kretsa kring de riktiga lösningarna, vilket är både välkommet och nödvändigt.
Dels eftersom alternativet sannolikt är att retoriken mot invandrare och andra minoriteter skruvas upp ytterligare. Dels eftersom samhällsproblem kommer att förbli olösta om så gott som alla frågor skylls på invandring.
Det understryker varför behovet av liberalism som motkraft mot nationalism och främlingsfientlighet är större än någonsin. Trots det kunde Nyamko Sabuni (L) för några månader sedan knappt förklara varför ett parti som till och med heter Liberalerna behövs.
Men svaret borde vara givet. Centerpartiet ska inte tvingas driva sin socialliberala idé om livsresor i ensamhet.