Segregationen i skolorna behöver brytas. Så låter det från vänster till höger. För att det ska ske behövs bland annat förändringar av skolvalet. Men när konkreta förslag läggs på bordet som kan minska segregationen säger vissa tvärt nej, andra försöker hitta olika sätt för att krångla sig ur situationen.
I den senare kategorin finns Centerpartiet.
I en debattartikel i Dagens Nyheter (26/1) presenterar partiledare Annie Lööf (C) och Fredrik Christensson (C), utbildningspolitisk talesperson, partiets skolpolitik. Förslagen att skolavalet ska samordnas och vara obligatoriskt för alla föräldrar kan vara bra. Tillsammans med stöd och informationsinsatser kan familjer på så vis göra välinformerade beslut om skola för sina barn.
Men i andra delar slår Centern knut på sig själv. Det handlar bland annat om kösystemet.
I stora drag råder en uppdelning i svensk skola. Barn till resursstarka, ofta svenskfödda, föräldrar går i vissa skolor och barn till låginkomsttagare, inte sällan utlandsfödda, går i andra. Bostadssegregation förklarar en del. Men att friskolor får nyttja kösystem som urvalsprocess när det finns fler sökande än platser förvärrar situationen. I dag kan barn sättas i kö flera år innan skolstart. Det missgynnar barn som är nyinflyttade till kommunen. Allra mest drabbar det barn som är födda utomlands.
Därför bör kötid slopas som urval. Platserna i välsökta skolor ska vara valbara för alla och inte vara tingade av barn vars föräldrar satte dem i kö vid tidig ålder. Finns det fler sökande än platser ska man använda andra urvalsmetoder än kötid och ytterst lottning.
Men centern vill inte göra detta. Partiet föreslår i stället att föräldrar ska få ställa sina barn i kö tidigast tre år före skolstart. De föreslår också att omkring 10 procent av platserna ska vikas åt nyinflyttade. Det är bättre än nu. Men varför över huvud taget behålla kötid som urval?
Det finns ett allmänintresse av att veta vad som försiggår på svenska friskolor. Att offentlighetsprincipen ska gälla också där ska vara en självklarhet. Alla skolans dokument ska som regel vara offentliga. Vinsprognoser och affärsstrategier kan sekretessbeläggas om det behövs.
Men också i denna del landar Centern fel. Partiet intar Friskolornas Riksförbunds hållning och använder dess argument. Det heter att principen kommer innebära mycket och dyr administration för små skolor. Men massbegäran av mejl och handlingar är ovanligt. Många friskolor skulle säkert också hitta gemensamma sätt att samordna sådant administrativt jobb.
Alternativet till en offentlighetsprincip är dåligt. Att lista uppgifter och dokument som ska vara tillgängliga för media, forskare och allmänhet är onödigt krångligt. Följden blir att insynen i stora delar av en i grunden offentlig verksamhet fortsätter vara begränsad. Hur vet vi då om skattemedel används rätt?