Den syriska provinsen Idlib attackeras av Assadregimens och Rysslands styrkor. Civila flyr mot den stängda turkiska gränsen.
Under tiden talar vissa svenska partier om ”volymmål” för asylinvandringen (M och KD) alternativt mer vagt om att asylpolitiken ska få färre skyddsbehövande att söka sig till Sverige (S och L). SD vill inte ha någon asylinvandring alls. Partiet kräver i stället "återvandring" för vissa som redan har uppehållstillstånd.
Så förbereder en del politiker den flyktingpolitik som ska färdigförhandlas av den parlamentariska kommittén till sommaren. På bekvämt mentalt avstånd från platser som Idlib.
Men oviljan att förhålla sig till verkligheten har många uttryck. Politiker som driver den restriktiva linjen har en övertro på asyllagstiftningens inverkan på antalet asylsökande. Flyktingmotståndarna väljer att inte se att de asylsökande redan är få. Och de talar mot bättre vetande när de tror att färre nyanlända kommer att ge bättre integration.
– Vi ska visa att antalet asylsökande blir färre, rejält många färre för att vi ska klara integrationen, sa statsminister Stefan Löfven (S) i en intervju i Dagens Nyheter för ett par veckor sedan.
Vad som menas med att ”klara integrationen” var som alltid oklart, liksom varför Löfven tror att färre asylsökande leder dit. Forskningen ger inte stöd för att en ökad flyktinginvandring gör flyktingars etablering svårare. Få länder slår också Sverige när det kommer till att få flyktingar i jobb. Migrationsforskaren Joakim Ruist redde förtjänstfullt ut detta 2018.
Vissa partiers krav på färre asylsökande bör också ställas mot hur det ser ut i dag. Förra året sökte 21 958 personer asyl i Sverige, enligt Migrationsverket. Det kan jämföras med genomsnittet under de senaste 20 åren på 37 790 asylsökande per år. Även om man bortser från toppåret 2015 var förra årets siffra den lägsta för alla år på 2000-talet förutom år 2000, 2005 och 2018.
Det historiskt låga asylantalet har att göra med EU:s tillslutna yttre gränser samt gränskontroller mellan unionsländerna. Sambandet mellan asyllagstiftning och mängden asylsökande är däremot inte alldeles klart. När svensk asyllag låg på EU:s miniminivå fortsatte många att söka asyl i Sverige i jämförelse med andra EU-länder.
Varför då? Helt enkelt för att fler faktorer än villkor för asyl styr var människor vill återuppbygga sitt liv.
Det svenska mottagningssystemet är bra. Asylprocessen är förhållandevis rättssäker. Men framför allt har Sverige ett gott rykte som en tolerant, frihetlig välfärdsstat.
Därför är frågan som var och en borde ställa sig: Varför vill så många människor flytta till ett land om det verkligen har misslyckats med integrationen och står på randen till kollaps?