Justitieministern Morgan Johansson (S) vill inte att Ă„ldersbedömningarnas varande eller icke varande ska diskuteras. Miljöpartiet vill dĂ€remot att den medicinska metoden för att bestĂ€mma ska lĂ€ggas under lupp. Men till sist â förra veckan â har en utredning av de medicinska Ă„ldersbedömningarna tillsatts.
Vid en asylansökan Àr det viktigt att kunna visa vem man Àr, förslagsvis genom hemlandspass. Men det Àr inte ovanligt att barn och unga som lÀmnat sina hemlÀnder saknar identitetshandlingar, det kan handla om att det Àr för dyrt att skaffa. Det kan ocksÄ vara svÄrt att skaffa id-handlingar, sÀrskilt för barn och unga, dÄ vissa lÀnder saknar fungerande folkbokföringssystem, bland annat Afghanistan.
Under rÀtt förutsÀttningar kan medicinska Äldersbedömningar vara till stöd för ensamkommande barn som söker skydd i Sverige. Men dÄ mÄste Äldersbedömningen ocksÄ hÄlla hög medicinsk standard. SÄ Àr inte fallet.
VÀgen genom asylprocessen för de ensamkommande unga flyktingarna har varit kantad av svÄrigheter. Den tillfÀlliga lagen har drabbat dem och andra. Men ocksÄ de medicinska Äldersbedömningarna har tyngt de unga flyktingarna.
Efter att denna bedömning infördes i asylprocessen för ensamkommande asylsökande barn 2017, har bland annat Svenska Dagbladet avslöjat problem med undersökningsmetoden.
Resultat frĂ„n medicinska Ă„ldersbedömningar tolkades helt annorlunda nĂ€r det gjorts andrahandsutlĂ„tanden â av samma forskare som RĂ€ttsmedicinalverket (RMV) grundar sina metoder pĂ„. SvD rapporterade bland annat att ett företag som utfĂ€rdade andrahandsutlĂ„tanden kunde se att hĂ€lften av RMV:s bedömningar kunde tolkas motsatt.
I flera fall har det ocksÄ varit omöjligt för experter utanför RMV att göra bedömningar utifrÄn röntgenbilder, eftersom bilderna varit för dÄliga för att se nÄgot pÄ. Dessutom har ett tiotal rÀttslÀkare i olika debattartiklar kritiserat metoderna som anvÀnds, dÀribland professorer i rÀttsmedicin.
Det Àr pÄ dessa grunder tusentals unga har skrivits upp i Älder. Och med stor sÀkerhet ocksÄ berövats den rÀtt till skydd de behöver.
Men det handlar ocksÄ om lÄnga handlÀggningstider. MÄnga som var barn nÀr de anlÀnde till Sverige hann fylla 18 innan beslut togs. Sannolikheten att bedömas som vuxen av den medicinska Äldersbedömningen ökar dessutom ju nÀrmare 18-ÄrsÄldern man Àr.
Migrationsverkets och domstolarnas bedömning av deras asylskÀl har ocksÄ ifrÄgasatts. Bland annat av ett tidigare hovrÀttsrÄd Nanna Töcksberg Zelano i en debattartikel i GP november 2017. DÀr vittnar hon om att Migrationsverket inte har fullgjort utredningsskyldigheten, och att utredare saknat goda kulturella och religiösa kunskaper om bland annat Afghanistan för att stÀlla relevanta följdfrÄgor. Besluten har varit onyanserade, schabloniserade och ologiska.
Den sÄ kallade gymnasielagen Àr ocksÄ lÄngt ifrÄn bra, men den Àr bÀttre Àn inget. Den ger vissa ensamkommande unga rÀtt till tillfÀlligt uppehÄllstillstÄnd under tiden de studerar pÄ gymnasiet. DÀrefter krÀvs en anstÀllning för fortsatt uppehÄllstillstÄnd.
Och lagen har visat dessa unga en vÀg in i Sverige. Men under coronapandemin har det blivit allt svÄrare att hitta arbete och riskerar ungdomarnas möjlighet till förlÀngning av uppehÄllstillstÄnd.
Det handlar om unga mÀnniskor som hunnit etablera sig i Sverige. MÄnga har tillbringat stora delar av sina tonÄr hÀr. De mÄste fÄ stanna.