Statsminister Ulf Kristersson (M) anländer till torsdagens EU-toppmöte. På mötet ställde samtliga EU-länder sig bakom den omfattande upprustningsplan som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lagt fram tidigare i veckan. Enligt planen ska 800 miljarder euro frigöras till det europeiska försvaret.
Den här veckan talar många bedömare om att vi befinner oss i en ny värld. En värld där USA har vänt ryggen mot Europa och pausat allt militärt stöd och viktigt bistånd till Ukraina. En värld där handelskrigen, på USA:s initiativ, tilltar i styrka. En vecka när EU:s ledare beslutat om vilken upprustning de behöver genomföra när de inte har USA:s stöd. En veckan när Frankrikes president, Emmanuel Macron, gör ett utspel om en gemensam europeisk kärnvapenstrategi.
Vi befinner oss utan tvekan i en brytningstid. Men världen som den nu håller på att utforma sig är inte ny. Den gör inte att våra samhällen går framåt och utvecklas till det bättre. Utvecklingen drar oss i stället tillbaka till en tid som vi alla trott vi lämnat bakom oss: en sämre och mörkare tid. En tid när demokratin inte kan tas för given. En tid när kärnvapenhot och avskräckning åter blir en del av vardagen. En tid när vi inte längre kan utgå från att det ska vara fred i Sverige, i Sörmland eller i våra grannländer.
Många sörmlänningar känner igen det här. Ju äldre man är desto mer har man sett, hört och genomlevt förut. Men för många unga som i sig kan tycka att de växt upp i en kaotisk värld är många av de här hoten något helt nytt.
När världen ser ut som den gör måste vi satsa på försvaret. Men lika viktigt är att rusta och försvara demokratin.
1939 publicerade Svenska Dagbladet en text av Winston Churchill som han skrivit till försvar av den parlamentariska demokratin. I artikeln skriver han bland annat: ”Men nu för tiden är en hord ytliga pratmakare så benägen att lättsinnigt tala om att sopa bort de gammalmodiga parlamenten och i deras ställe bygga upp något stort, ståtligt, vagt, en ’ny ordning’, under vilken alla skola få det bättre och allt arbete skall uträtta sig självt.”
Den demokratiska utvecklingen backar stadigt i en rad länder. För ett år sedan konstaterade V-dem institutet på Göteborgs universitet att 71 procent av världens befolkning lever i auktoritära stater i dag. Det är en betydande ökning från 48 procent för tio år sedan.
Allt handlar alltså inte bara om USA och vad som händer där. Hotet mot demokratin är större och allvarligare än så, även om utvecklingen i USA hotar att driva på demokratiers sönderfall i resten av världen.
I sitt försvar till den parlamentariska demokratin pekade Winston Churchill bland annat på allla rättigheter styrelseskicket garanterar.
Det här är en mycket större fråga än rätten att gå att rösta med jämna mellanrum. Med demokrati har vi, som Churchill redan konstaterade 1939 även fått: religionsfrihet, tankefrihet, rörelsefrihet, frihet att välja eller byta sysselsättning; den enskildes rätt och möjlighet att vädja till opartiska domstolar mot staten själv och mot dagens styrande; förenings- och församlingsfrihet inom de gränser som uppdragits av hävdvunna lagar.
Listan på rättigheter är betydligt längre. Och varje rättighet utgör ett fundament för vårt samhälle
Länge trodde vi att dessa fundament var starka. Att de skulle vara svåra att rå på. De är de inte. Därför måste även demokratin försvaras. Varje dag – av var och en av oss.