Den offentliga sektorn har ett huvuduppdrag: Leverera bästa möjliga service och välfärd till medborgarna. Men det betyder inte att verksamheterna inte kan användas för att uppnå andra saker, som klimatmålen.
Särskilt när det sparar pengar.
Ta Igelkottens servicehus, som Katrineholms-Kuriren skrev om tidigare i veckan. Sedan ett år tillbaka är de och Duveholmsskolan undantagna från kravet att livsmedlen som grossisten levererar måste ha minst en tredjedel av "bäst före"-tiden kvar. I stället mejlar grossisten listor till kökschefen på varor med kort hållbarhetstid, varpå han väljer vad han vill ha, och varorna tillredes så snart de har anlänt.
Förutom att det, enligt kökschefen, öppnar upp för kreativitet och en del nya rätter, betyder det att matsvinnet minskar, vilket är bra för miljön. Enligt Naturvårdsverket står den svenska livsmedelshanteringen för 20-25 procent av vår totala klimatpåverkan och svinnet i butiker och hos leverantörer beror ofta på just passerade "bäst före"-datum.
Med tanke på att det serveras cirka tre miljoner måltider i skola, vård och omsorg i Sverige varje dag, till en kostnad av cirka nio miljarder kronor, är det självklart att det finns resurser att spara om samtliga varor används så effektivt som möjligt.
Därför är ett bra sätt för att minska det totala matsvinnet att kommuner och regioner blir mer flexibla med hållbarhetstiderna. Det kan handla om att acceptera olika lång hållbarhetstid för olika produktgrupper eller att göra listor, som i Katrineholm, som snart kommer att låta alla kök jobba efter samma modell, vilket är ett förhållningssätt som fler kommuner och regioner bör följa efter.
Det handlar alltså inte om att laga mat på utgångna råvaror. Utan om att laga mat på varorna innan de går ut.