Coronapandemin har drabbat alla europeiska länders ekonomi olika hårt och på olika vis. Italien och Spanien är några av de inom EU som skadats hårdast ekonomiskt, mycket på grund av stora inkomstbortfall inom turism. För att hjälpa dessa, och andra EU-länder i behov av stöd, har frågan om en återhämtningsfond blivit aktuell. Men hur fonden ska utformas är ännu inte klart.
Skiljelinjerna är flera, storleken på fonden är en. Men den stora diskussionen gäller om pengarna som ska delas ut ska vara lån eller bidrag, och var pengarna ska komma ifrån.
Den tyska devisen har länge varit att tyska medborgare inte ska betala för andra européers nota. Detsamma har gällt när det kommit till återhämtningsfonden. Men i förra veckan vände Tyskland i frågan.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel meddelade tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron att en återhämtningsfond måste till. Förlaget innebär att fonden ska finansieras genom att EU gemensamt tar lån på marknaden, till ett värde av 500 miljarder euro. Pengarna ska sedan fördelas ut som bidrag till de sektorer och regioner som drabbats hårdast av coronapandemin, och betalas tillbaka gemensamt av hela EU under kommande budgetperioder.
Flera länder, däribland Sverige, är skeptiska till det fransk-tyska förslaget. Både finansminister Magdalena Andersson (S) och EU-minister Hans Dahlgren (S) vill att det ska vara villkorade lån med en klar återbetalningsplan, inte bidrag som delas ut till de drabbade länderna. Några länder, däribland Sverige, oroas över att gemensamma lån kan innebära högre medlemsavgifter eller införda EU-skatter, något som de vill undvika.
Men under onsdagen presenterade ordförande Ursula von der Leyen EU-kommissionens förslag, som i huvuddragen går i linje med det fransk-tyska förslaget. EU ska gemensamt låna 750 miljarder euro på marknaden, 500 av dessa ska delas ut som bidrag och resten som lån. Förslaget kommer nu att följas av tuff debatt och troligen kompromisser.
I den diskussionen måste Sverige visa solidaritet. Den svenska vägen kan inte vara snålhet när akut stöd behövs. Det är klokt att fundera över hur pengar spenderas, och vart de går, men att som Sverige kräva återbetalning från dem som behöver pengarna mest är bara dumsnålt.
Det finns ingen läxa som Sverige kan lära Medelhavsländerna i pandemins spår. De ekonomiska svårigheter som bland annat Spanien och Italien nu möter är inte sprungna ur siffertrixande eller brist på ekonomiska reformer. Det handlar om ett virus, som få visste fanns för sex månader sedan. Det hör också till att EU-ländernas marknader hänger samman. En svag ekonomi kommer att påverka de övriga.
Coronakrisen är ett gemensamt problem som EU:s medlemsländer måste möta tillsammans.