Det är rätt att ha kvar en skola i Mellösa

Kyrkskolan i Mellösa har under många år hotats av nedläggning.

Kyrkskolan i Mellösa har under många år hotats av nedläggning.

Foto: Flens kommun

Ledare2021-09-29 19:43
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Det tycks finnas en politisk majoritet för att ha kvar en skola i Mellösa. Då blir det sannolikt så. Socialdemokraternas ställningstagande i veckan angav riktningen.

Men det är tuff kamp som Flens politiker måste utkämpa om detta gång efter gång. Kampen förs mot den egna förvaltningen som under många år har arbetat för att avveckla all skolverksamhet i Mellösa.

Detta är ett problem. Tjänstemännen ska givetvis ha en professionell utgångspunkt i sitt arbete. I det ingår att säga politiskt obekväma sanningar. 

Men de får inte tillåtas vara tondöva mot viljeinriktningen hos de folkvalda. Ansvaret för att det ändå sker är inte tjänstemännens, utan ligger hos den politiska ledningen som uppenbarligen inte kommunicerar detta tillräckligt tydligt.

Nu liksom tidigare är det två perspektiv som krockar: Å ena sidan utformningen av skolorganisationen sett till ekonomi, bemanning och undervisningsmiljö, å andra sidan värdet av närhet och skolans betydelse för Mellösa. Förvaltningen fokuserar uteslutande på det förra medan politikerna har ett vidare ansvar och måste väga in det senare.

Argumentet att befolkningen minskar i Flen och i Mellösa, och att elevunderlaget därmed sjunker i botten, bör inte köpas rakt av. Det har hänt att befolkningsprognoser visat fel och där nedläggningshotade skolor som räddats med hårsmån några år senare byggts ut. Så gick det exempelvis med Hållsta skola i Eskilstuna kommun. Den räddades 2009 och 2011, och byggdes ut redan 2015.

Det finns också en överhängande risk att ett oåterkalleligt beslut som skolnedläggning förstärker en negativ trend. En ort som saknar en skola blir mindre attraktiv för folk att flytta till eller bo kvar i.

Politiker bör samtidigt bli tydligare i sina prioriteringar. Den som tar ställning för en skola på en plats där befolkningsunderlaget är svagt, åtminstone i stunden, bör även tala klartext om vad det innebär. 

Om det är dyrare att ha kvar en skola – vilket förvisso återstår att se, när alla alternativ skärskådats – bör politikerna förklara att de ser den extrakostnaden som berättigad på grund av andra värden. Liksom att de folkvalda accepterar att undervisningssituationen och bemanningen inte blir optimal i en liten skola, även om den bara blir F-3.

Och om man prioriterar en sak, betyder det att man prioriterar bort en annan. Även kring det bör de folkvalda vara tydliga.