Det är skillnad på nätkasino och prenumererade skraplotter. Risken att förstöra egen och anhörigas privatekonomi är stor i kasinobolagens snabba spel. Affärsidén där är att insatser och nya speltillfällen kan pågå oavbrutet framför skärmen.
Lotterierna som ger pengar till föreningsliv och folkrörelser är motsatsen. Det går långsammare. För spelmissbruk är de ingen stark riskfaktor.
Ska samma restriktioner ändå läggas på marknadsföring av nätkasinon, Bingolotter och skraplotter? Ett färskt lagförslag, utarbetat i finansdepartementet, anger en betydande skärpning av hur spel får marknadsföras, med samma lag för de mest och de minst riskabla spelen.
Kommersiella nätkasinon och prenumerationslotter ska, enligt finansdepartementet, läggas under samma paragraf, om att marknadsföring ska ske med ”särskild måttfullhet”. Ordvalet är detsamma som i begränsningen av alkoholreklam.
Det här har väckt stor oro i föreningar där lotterier ger viktiga inkomster. Den sammanslutning av 58 ideella organisationer som har spellicensen för Postkodlotteriet delar på en miljard om året. På liknande sätt, men inte med lika stora belopp, är det med de 72 riksorganisationer som samverkar med Bingolotto och Sverigelotten.
Föreningar för idrott, naturvård och friluftsliv, liksom nykterhetsrörelse, scoutrörelse samt patientföreningar och föreningar för mänskliga rättigheter, biståndsverksamhet och mycket annat får en del finansiering den här vägen, oberoende av statsbidrag och företagssponsring. Att ett av lotterierna tillhör socialdemokratiska organisationer (även Moderaterna har lotterilicens) är en mindre del av något brett och viktigt. Stora delar av föreningslivet skulle skadas ifall hindren blir höga mot att marknadsföra lotter.
Det är svårt att sälja prenumerationslotter om direktmarknadsföring till konsument inskränks eller förbjuds. Finansdepartementets lagförslag är inte entydigt, det kanske blir en del utrymme kvar för direktmarknadsföring av spel även om sådan är otillåten för alkohol. Det är dock osäkert hur en otydlig paragraf blir tillämpad.
En tidigare utredning 2020 föreslog att grunden i stället skulle vara gradering av spelen efter farlighetsgrad. Då kan marknadsföringsrestriktioner också graderas, så att de blir hårdast mot nätkasinon.
Det förslaget ligger i kanslihuset. Om det alls blir något av det är oklart. Kasinobolagen har stark anledning att försöka slippa undan en sådan gradering. Det som nu hänt är att regeringen låtit utarbeta en lagparagraf som passar ihop med generella restriktioner utan gradering efter spelens farlighet. Oron i föreningslivet är inte grundlös.
Kommersiella nätkasinon får ut 16 miljarder i nettointäkter per år, efter utbetalda vinster. Det är bortåt fem gånger så mycket som alla de vanliga lotterierna ihop.
Ett tillsynsärende hos Spelinspektionen i Strängnäs avslöjar hur ett av de större nätkasinona, ”Mr Green”, låtit spelare fortsätta att förlora miljonbelopp, efter att spelarna angett egna maxgränser för insättningar på hundratusentals kronor om dagen och ibland många miljoner i månaden.
Samma regler för sådana bolag och för prenumerationslotter skulle vara som att ha samma restriktioner för brännvin och svagdricka.