Det Finlands president sade gÀllde Àven Sverige

Finlands president Sauli Niinistö har i sitt nyÄrstal markerat mot ryska ansprÄk pÄ att fÄ bestÀmma över vilka nya medlemmar som ska fÄ tas med i Nato.

Finlands president Sauli Niinistö har i sitt nyÄrstal markerat mot ryska ansprÄk pÄ att fÄ bestÀmma över vilka nya medlemmar som ska fÄ tas med i Nato.

Foto: Spencer Platt, AP/TT

Ledare2022-01-04 20:45
Detta Àr en ledare. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.

President Sauli Niinistö höll ett nyÄrstal i Helsingfors som gav eko pÄ flera hÄll utanför Finland. Det han talade om gÀller ocksÄ Sverige, vÀl sÄ mycket som Finland.

Han var vĂ€lbehövligt tydlig i att förkasta hela tankegĂ„ngen i det utspel frĂ„n Moskva som gjordes i december. Putinregimen pĂ„stod sig vilja ha ett avtal med vĂ€st om vilka lĂ€nder som ska fĂ„ vara med i Nato – och om vad Nato inte skulle fĂ„ göra för att ge trygghet Ă„t en del av sina medlemmar.

De krav som framfördes, följda av hotfullt tal om militÀra aktioner, ser visserligen i mycket ut som en maktpolitisk rökridÄ. Vad styret i Moskva frÀmst Àr ute efter Àr att ostört fÄ försvaga, dela upp eller militÀrt trakassera Ukraina, sÄ att landet inte stabiliseras Ànnu mer och blir starkare som demokratiskt alternativ till PutinvÀlde och Putinmetoder.

Den delen av det ryska spelet med hotelser och propaganda berörde inte Sauli Niinistö i klartext i nyĂ„rstalet – inte heller i ett lĂ€ngre utrikespolitiskt tal i Berlin i november. De ryska ansprĂ„ken pĂ„ en ”intressesfĂ€r”, att fĂ„ styra en rad grannlĂ€nders sĂ€kerhetspolitik, förkastade han fullstĂ€ndigt: ”De ukaser som Ryssland framförde 
 stĂ„r i strid med den europeiska sĂ€kerhetsordningen.”

I stĂ€llet för att som Vladimir Putin ”hota med vapenmakt eller annat vĂ„ld” bör man erbjuda och efterstrĂ€va dialog – men dĂ„ ”mĂ„ste man vara noga med vad man talar om, och med vem”, sade presidenten. Europa kan inte bara sitta som Ă„hörare, om stormakter förhandlar om sĂ„dant som gĂ€ller Europa. 

HĂ€r bör tillĂ€ggas – och understrykas – att man mĂ„ste vara noga med att inte förhandla sĂ„ att Putin skaffar sig ett vĂ€stligt överseende med angrepp och undermineringsarbete mot Ukraina. Han kan tĂ€nkas vilja byta detta mot att slĂ€ppa de orealistiska men taktiskt framförda bredare kraven, pĂ„ intressesfĂ€r eller löften om att inte slĂ€ppa in fler lĂ€nder i Nato.

Sauli Niinistös bÄda tal belyser hur starkt oroad den finlÀndska utrikesledningen Àr över det sÀkerhetspolitiska lÀget. Man kan utgÄ frÄn att detta inte Àr nÄgon egen, personlig linje frÄn den moderat konservative presidenten. Han och regeringen, dÀr statsministern Àr socialdemokrat och utrikesministern kommer frÄn det gröna partiet, menar att sÀkerhetspolitiken behöver förstÀrkas.

Det betyder att det Àr brÄdskande att samverkan inom EU i sÀkerhetspolitiska frÄgor fÄr mer kraft. Det militÀra samarbetet med Nato-lÀnder har liksom i Sverige förstÀrkts. IntrÀde som Natomedlem Àr möjligt och mÄste kunna diskuteras utan att det uppstÄr sÄ uppslitande tvister att de i stÀllet förvÀrrar sÀkerhetslÀget.

Presidentens bÄda tal Àr inte det enda tecknet pÄ att sÀkerhetspolitiken i Finland Àr pÄ vÀg att utvecklas. NÄgra framtrÀdande företrÀdare för det gröna partiet har nyligen Àndrat sin hÄllning i NatofrÄgan till att se mer positivt pÄ medlemskap.

Beslut av detta slag behöver tas i ganska brett politiskt samförstÄnd. Finland har dÀr en fördel i att inte ha nÄgon blockpolitik av det svenska slaget.

Om europeisk samverkan ska kunna betyda mer för vÄr och andras sÀkerhet gÀller det att ett flertal av medlemsregeringarna förstÄr att agera samlat. De mÄste kunna hindra att besluten förlamas av trumpianskt prÀglade regeringar. I ett par lÀnder undergrÀver sÄdana EU inifrÄn. De Àr dÀrmed, likt Trump sjÀlv, en tillgÄng för Putinstyret i Kreml.