Tongångarna från Region Sörmland har ändrats på ett år. I årsredovisningen för 2022 slår den tidigare regiondirektören Jan Grönlund fast att ”Region Sörmland har god ordning på ekonomin“, men att regionen nu är ”inne i en period då problemen tornar upp sig – också ekonomiskt.”
Och problemen tornade onekligen upp sig och det snabbt. Den goda ordningen visade sig vara en chimär. Regionen var inte rustad för den ekonomiskt tuffa period som vi nu befinner oss i.
Det framgår med all tydlighet i den bokslutskommuniké för 2023, med alltför många röda siffor, som regionen nyligen publicerade. Hälso- och sjukvården har exempelvis en budgetavvikelse på drygt 900 miljoner kronor. Det konstateras att de strukturella åtgärder som sattes in förra året för att minska kostnaderna ännu inte fått avsedd effekt.
Hälso- och sjukvården som drar ned resultatet för hela regionen. ”De poster som avviker från budgeten är i stort hänförliga till hälso- och sjukvårdens underskott”, konstateras det i bokslutskommunikén.
Så vad tänker regionen göra för att minska sjukvårdens kostnader? Sedan tidigare står det klart att man vill minska på personalen. Varslet i regionen motsvarar 700 heltidstjänster, varav 400 är tjänster i vården.
I övrigt är det dock ont om förslag för att minska vårdens kostnader. Strukturreformer som skulle kunna minska den väsentligt övervägs inte ens. Varför man inte ens utreder möjligheterna är en gåta.
Regionstyrelsen har visserligen beslutat att utreda en centralisering av den psykiatriska slutenvården i Sörmland. Men några andra planer på sammanslagningar av kliniker eller stängningar av mottagningar på något av länets sjukhus finns inte i dagsläget, enligt regiondirektör Magnus Johansson.
De senaste månaderna har läkare från hela landet ifrågasatt omfånget på vårdens uppdrag.
Vilken vård ska erbjudas när resurserna till vården skärs ned är dock en fråga som behöver diskuteras i vidare kretsar.
De rör sig inte sällan om svåra etiska avvägningar med ett undantag: Vård som saknar nytta eller till och med är skadlig för patienterna.
I en debattartikel konstaterar företrädare för Svenska Läkaresällskapet att så mycket som 20—30 procent av vårdens kostnader just används till vård som saknar nytta. ”Det kan handla om tester, undersökningar eller behandlingar som inte är av värde för patienterna och som kan medföra skada“, skriver debattörerna (SvD 15/2).
I debattartikeln pekar man exempelvis på Strama, ett projekt som framgångsrikt bidragit till att minska onödig förskrivning av antibiotika, genom att öka kunskapen hos såväl vårdpersonal som patienter. Den minskade förskrivningen har samtidigt bidragit till minskad antibiotikaresistens. Något som räddar liv.
Projekt som Strama är nyckeln till att minska det som kallas lågvärdesvård. För regionerna skulle det alltså löna sig att identifiera onödig vård, öka kunskapen om den hos vårdpersonal och patienter samt ge personalen mandat att motverka den.
Det låter kanske enkelt. Det är det inte. Men det är nödvändigt. Här finns också en möjlighet för Region Sörmland att minska kostnaderna i sjukvården – utan att ge avkall på varken vårdkvalitet eller patientsäkerhet.