I coronakrisens farvatten lurar ockrarna. Detta har Finland förstått.
Det handlar om så kallade snabblån. Låneformen introducerades på den svenska kreditmarknaden 2006, i Finland tidigare. Lånen består av summor upp mot 20 000 kronor, som ska betalas tillbaka på förhållandevis kort tid, och där räntan ofta är hög.
Finland har varit tufft mot snabblånebranschen. Av förståeliga skäl. Finland har omkring 400 000 invånare med betalningsanmärkningar, vilket motsvarar strax över 7 procent av befolkningen. Många har fått sina anmärkningar till följd av dessa lån. Den finska regeringen tar nu till ytterligare åtgärder mot branschen och föreslår att snabblånens maxränta ska halveras, från 20 till 10 procent, och marknadsföring av snabblån ska förbjudas.
Bakgrunden till förslaget är att snabblånefirmorna under coronakrisen ökat sin aktivitet och blivit allt aggressivare. Företag och privatpersoner har bland annat fått e-post och sms med uppmaningar att ta lån omgående, om de vill klara sig under coronakrisen.
Finska regeringens gör klokt i att förhindra ockrare att utnyttja andra i kristid. Sverige bör följa Finlands exempel.
De som tar dessa lån har ofta låga inkomster, låg kreditvärdighet och inga möjligheter att få kredit. Utan möjlighet att betala av lånen kan låntagaren hamna i en skuldspiral där tidigare lån betalas med nya snabblån. Det konstateras bland annat i en statlig utredning från 2016 (SOU 2016:68). Trots denna vetskap har Sverige inte varit lika långtgående som Finland i att reglera snabblånefirmorna.
Innan skärpningen av konsumentskyddet för snabblånetagare, den 1 september 2018, förekom det lån om räntor över 50 procent och krediträntor på upp till 400 procent, enligt regeringen.
Lagskärpningen innebär att den totala kostnaden för snabblån i Sverige inte får överstiga det ursprungliga beloppet. Det vill säga att om du lånar 1 000 kronor, ska du inte behöva betala tillbaka mer än 2 000. Även marknadsföringen är reglerad och all annonsering ska vara saklig och balanserad.
Maxräntan på snabblån får inte heller överstiga 40 procent av Riksbankens referensränta, som för närvarande är noll.
I krisen riskerar människor dra på sig skulder och betalningsanmärkningar. En skärpning av den svenska lagstiftningen kan vara nödvändig för att undvika de stora sociala konsekvenserna med människor som inte kan betala sina skulder.
Snabblån är ett problem oavsett tidpunkt. Men med en snabbt försämrad ekonomi för många människor, är det särskilt angeläget att gå hårt åt ockrarna.