Artikeln nämnde bland annat vår verksamhet och framförde flera ogrundade resonemang som vi gärna vill bemöta.
Ledarartikeln menar bland annat att patienter som besöker digitala vårdcentraler riskerar att belasta den offentliga ekonomin dubbelt ”om det digitala besöket inte räcker". På Min Doktor är vi noga med att bara behandla patienter för åkommor som bedöms behöva konsultation och dessutom lämpar sig för digital vård. Övriga patienter (cirka 21 procent) hänvisas till andra instanser och för dessa besök begär vi ingen ersättning från landstingen. I de fallen betalar vi även tillbaka eventuell patientavgift.
I de fall där läkaren påbörjat konsultationen men bedömer att patienten behöver utredas av en annan specialist, har vi läkare inom 25 specialistområden att rådfråga eller lämna över ärendet till. Tack vare triaget, alltså att patienter hänvisas till rätt vårdnivå, och andelen specialister remitterar vi alltså väldigt få patienter vidare till sjukhusspecialister.
Vidare skriver ledaren att ”den klassiska vården” hittills inte har märkt av något minskat patienttryck. Detta beror på att de besök som görs digitalt endast är några få procent av det totala antalet besök i primärvården. Eftersom köerna till primärvården är långa på många håll i landet är det naturligt att dessa få procent än så länge inte märks – köerna finns kvar, men de blir kortare, och under 2017 gjordes färre primärvårdsbesök trots ökande befolkningsmängd. Faktum kvarstår: över 300 000 patienter har de senaste åren fått hjälp och sluppit vårdköerna, tack vare att våra läkare, psykologer, barnmorskor och sjukgymnaster finns tillgängliga.
Slutligen menar tidningen att det är ”tveksamt” om digitala vårdgivare som aldrig träffat en patient ska kunna skriva ut recept. För att förstå varför denna tveksamhet är ogrundad krävs djupare kunskap om de gedigna kvalitetsrutiner som vi använder oss av. Man kan läsa mer om dessa på vår hemsida, här nöjer vi oss med att nämna att våra läkare – som jobbar i den offentliga fysiska vården till vardags – bland annat använder sig av inbyggda beslutsstöd, varningsflaggor, påminnelser och anonym peer review (granskning kollegors arbete) för att alltid upprätthålla högsta möjliga kvalitet och patientsäkerhet. I grunden handlar det om att samla in samma patientdata som underlag för läkarens bedömning, vilket går alldeles utmärkt att göra på distans.
Vi välkomnar alltid en dialog om hur vår verksamhet kan bli ännu bättre, digitala vårdmöten har stor potential att hjälpa människor till en bättre hälsa genom både preventiva och vårdande åtgärder. Och alla skulle gynnas, inte minst medborgarna som är både patienter och skattebetalare, om den dialogen fortsättningsvis bygger på ett större mått av saklighet och konkretion, och dessutom syftar till att digital vård ska göra ännu större nytta i framtidens samhälle.
Daniel Persson
Utvecklingschef Min Doktor
SVAR: Först av allt: Ledarsidan är inte kritisk till att sjukvården använder sig av digitaliseringens möjligheter. Det står tvärtom uttryckligen att det finns pengar att spara om enklare åkommor kan bedömas på distans.
Däremot är Krys reklam, som nämns i ledaren, oetisk eftersom den uppmuntrar krassliga att kontakta läkare. Reklamen har även kritiserats av bland andra Elin Karlsson, ordförande för Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik.
Att tveksamheten ifall läkare som aldrig har träffat en patient ska få skriva ut medicin skulle vara ogrundad stämmer inte. I nättidningen Breakits granskning, som ledaren hänvisar till, har en reporter simulerat feber, förkylning och halsont, varpå läkaren skrev ut narkotikaklassad medicin, trots att sjukdomen inte fanns.
Samma sak med farhågan om att landstingens budgetar kan komma att belastas dubbelt. Varningen kommer från läkare och landsting, som framför allt är oroliga för överkonsumtion av vård och därmed onödiga kostnader, men även för dubbla debiteringar.
Ledarredaktionen