Dunsterna från alkoholens lobby

Om det är så lönsamt att betala krogpersonal för ytterligare en timmes nattarbete, vad är det då som ger intäkterna?

Ledare2016-01-29 04:00
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Det är ju knappast maten krogarna tar in pengar på mellan två och tre på nätterna.

Förlängt nattöppet är ett affärsintresse för det slags restauranger där drickandet – och en tilltagande berusning – är en central del av verksamheten. Så en mycket stor del av alla innehavare av utskänkningstillstånd är ointresserade av att dra ut på öppethållandet långt bort på småtimmarna.

Fler kunder som dricker längre och blir fullare betyder att det blir vanligare att samma kunder ställer till bråk och oreda, ofta då inte inne på krogen utan på stan, på hemväg eller hemma hos anhöriga – som får se andra sidan av kroglivets följder.

Det är i många städer ett problem för polisen att just kroggäster som har fått upp promillehalten slåss själva eller blir brottsoffer. Det är i och för sig en mindre del av alkoholskadorna, men både ordningspolis, brottsutredare och åklagare kunde använda sin tid till annat.

Så vad kunde väl passa den mest alkoholberoende delen av restaurangnäringen bättre än en teori att antalet slagsmål och andra våldsbrott skulle bli mindre ju senare på natten som serveringen slutar och ölkranarna vrids åt. Och just det argumentet används sedan en tid här och där i landet, och Sörmland är då inget undantag.

Det bär ju inte sannolikhetens prägel: Fler glas, högre promille i blodet, och färre fall av misshandel? För praktiskt taget alla slags alkoholskador ökar ju risken, och kostnaderna i sjukvård och socialförsäkringar, mera ju längre och hårdare det dricks. Men förklaringen sägs vara att om tillåten öppettid blir en timme till så kommer kroggästerna ut på gatan något mer spritt, och friktionen mellan dem blir mindre och slagsmålen polisen måste ingripa mot färre.

Det kan ju ligga något i det ibland, ordningspolisen kan få färre brott att hantera, alldeles vid de om natten mycket sprit- och öldoftande kroggator som finns i flera svenska städer.

Om detta motioneras det, årligen numera, även i Eskilstuna fullmäktige, senast av Stefan Krstic (L). Det är bara det att argumentet kommer från en sommar i den under en del år mycket alkoholflödande miljön i Visby innerstad.

Det är ju inte Eskilstunas miljö. Men viktigare är att det inte var något försök där allt annat var lika. Antalet polisanmälda våldsbrott i den Visbymiljön minskade verkligen från en sommar till nästa. Men samtidigt skedde en avsevärd förstärkning av samarbetet mellan polisen och krogarnas ordningsvakter. Dessutom hade man redan tidigare vänt utvecklingen till det bättre när det gällde turistsäsongens fylleri och brott i Visby.

Att översätta en lösryckt bit av detta och tro att en väg till färre brott i sörmländska städer är att alkoholserveringen fortsätter längre på natten är det slags dragningar som lobbyintressen gärna gör – men som politiska partier och förtroendevalda bör se upp för. Förutom moderater är Stefan Krstic (L) aktiv i frågan. Det kan för honom och andra vara värt att tänka på att just framträdande liberala politiker, från Karl Staaff och Bertil Ohlin och fram till våra dagar, brukat vara mycket medvetna om hur alkohol skadar samhällsekonomi och individers frihet.

Därför vet man att skilja på näringslivsklimat och alkohollobby.