Tre mÄnader in i Sveriges hantering av coronapandemin gÄr det att dra vissa slutsatser. En del saker har gjorts bra, annat inte alls bra. Samtidigt gÀller det att ta sig an frÄgan med viss ödmjukhet. Man bör hÄlla igen med svingarna av efterklokhet om beslut som har tagits under stor osÀkerhet.
Den ödmjukheten finns inte alltid nÀr vissa partier nu söker stridslinjer och angreppspunkter, som under söndagens partiledardebatt i SVT.
Till det som skötts bra hör den snabba omflyttningen av resurser till infektions- och intensivvÄrden. Det blev ingen platsbrist. LÀkemedelslagren har rÀckt till. De svÄrt sjuka har kunnat fÄ vÄrd.
En brist Àr den dÄligt fungerande testningen för corona, dÀr ansvarsfrÄgan mellan staten och regionerna har gjorts oklar. Ett annat allvarligt problem Àr den betydande smittspridningen inom Àldreomsorgen.
Det handlar om avsaknad av skyddsutrustning för omsorgens anstÀllda, otillrÀcklig kunskap om skyddsrutiner och för stor personalomsÀttning. Samarbetet mellan Àldreomsorgen och sjukvÄrden har inte heller alltid fungerat.
Dessa insikter fÄr dock inte slÄ över i populism och ohederlighet. Det finns knappt nÄgot land i vÀrlden som inte har fÄtt problem med tillgÄngen pÄ skyddsutrustning. Man kan alltid diskutera organisation av bestÀllningar och liknande, men det gÄr inte att komma ifrÄn det grundlÀggande: NÀr hela vÀrlden snabbt mÄste ha fram vÀldigt mycket av nÄgot som man tidigare knappt anvÀnt, blir det sjÀlvklart brist under en tid.
Det gÀller ocksÄ se de stora linjerna. Den i debatten stÀndigt nÀrvarande bilden av en bortglömd och över tid försÀmrad Àldreomsorg Àr falsk.
âPĂ„ goda grunder kan vi anta att vi inte tidigare har haft en lika bra vĂ„rd och omsorg om Ă€ldre personer som vi har i dagâ, skrev den statliga utredningen Nationell kvalitetsplan för vĂ„rd och omsorg om Ă€ldre personer 2017. Slutsatsen stĂ€mmer överens med de Ă„rliga undersökningarna frĂ„n Socialstyrelsen dĂ€r de Ă€ldre fĂ„r sĂ€ga vad de tycker om omsorgen.
Men sÄ finns det ett politiskt agerande som mÄste klassas som rena oförskÀmdheter. Under partiledardebatten i söndags var det Ebba Busch (KD) som utmÀrkte sig i grenen.
MĂ€nniskor har mist anhöriga för att regeringen âmed berĂ„tt modâ tillĂ„tit stor smittspridning, sade KD-ledaren, eftersom svenskar som i februari Ă„tervĂ€nt hem frĂ„n smittdrabbade omrĂ„den tillĂ€ts âgĂ„ rĂ€tt ut i samhĂ€llet och sprida coronaâ.
âNĂ€r sa Ebba Busch första gĂ„ngen det hon idag sĂ€ger om hur man skulle ta emot de som kom hem frĂ„n sportloven?â frĂ„gade Sveriges Radios kommentator Tomas Ramberg Kristdemokraterna pĂ„ Twitter.
28 april, fick han till svar. Det var dÄ KD ska ha uppmanat regeringen att göra Arlanda till en karantÀnflygplats.
Arlanda Ă€r karantĂ€nflygplats och har varit det sedan mĂ„nga Ă„r. Det innebĂ€r att flygplatsen har förmĂ„ga att ta emot flygplan enligt en sĂ€rskild procedur. Problemet Ă€r dock inte att KD rör ihop begreppen, utan att Ebba Busch försökte lura vĂ€ljarna att hon och KD larmade i februari men att regeringen inte lyssnade, utan avsiktligt â för det Ă€r vad âmed berĂ„tt modâ betyder â tillĂ€t folk sprida smitta i Sverige.
Politiker som beter sig som Ebba Busch kan inte tas pÄ allvar.