I maj skapade propalestinska demonstranter ett tältläger utanför Göteborgs universitet på Vasaplatsen.
Natten mot torsdagen kastade en propalestinsk aktivistgrupp någon form av vätska mot fönstren och målade en röd upp- och nedvänd triangel på dörren till Liberalernas partikontor på Nybrogatan i Eskilstuna. Triangeln är en palestinsk symbol som bland annat används av den terrorstämplade organisationen Hamas.
Gruppen som låg bakom dådet lade ut en film av vandaliseringen på Instagram tillsammans med en uppmaning att demonstrera utanför Liberalernas kontor i olika städer.
Anledningen till att partikontoret blev en måltavla har inget att göra med Liberalerna i Eskilstuna att göra. Det här är en historia som har sina rötter i Göteborg, men som nu fått konsekvenser i resten av landet.
Men det är lätt att förstå obehaget som liberalerna känner. Och det är lätt att hålla med partiets gruppledare i Eskilstuna, Camilla Cederlöf, som konstaterar att ”det är fruktansvärt att de försöker tysta lokala politiker och organisationer på det här sättet.”
Eller mer rakt på sak: det är inget annat än en feg attack mot demokratin.
Men för att förstå den här historien behöver man gå tillbaka till dess början i Göteborg.
I maj skapade propalestinska demonstranter ett tältläger utanför Göteborgs universitet på Vasaplatsen. Demonstranterna krävde bland annat att universitetet skulle fördöma Israels krigsföring i Gaza och avbryta alla samarbeten med israeliska lärosäten.
Och så fungerar yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten. Den kan användas för att argumentera att andra människor inte ska få använda sina röster. Att samtal ska tystna och att samarbeten ska upphöra.
I Göteborg har tältlägret gett upphov till en rad olika reaktioner. En del göteborgare har uttryckt sitt gillande för demonstrationen, andra har uttryckt ett lika stark ogillande. Tältlägret har beskrivits som en kåkstad.
Det har från olika håll ifrågasatts hur länge en manifestation ska få hålla på.
Under hösten har universitetet, enligt en rad debattörer, blivit njuggare i sin inställning till demonstranterna (GP 19/11).
Och bland de lokala politikerna har den politiska färgen i hög grad styrt synen på tältlägret. Stadens rödgröna styre (S, V, MP) har slutit upp bakom demonstranterna. Oppositionen med oppositionsrådet Axel Darvik (L) i spetsen har kritiserat tältlägret.
Och så fungerar yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten att den också kan vändas mot andra demonstranter. Liberalerna ansökte och beviljades tillstånd för en allmän sammankomst på samma plats som tältlägret på Vasaplatsen. Beslutet innebar att lägret inte fick vara kvar.
I fredags morse vallade polisen ut demonstranterna ur parken och kommunanställda flyttade undan tält pallkragar och plakat.
Men det är som bekant inte hela historien. Enbart hotet att lägret skulle rivas fick propalestinska aktivister i Eskilstuna att agera och attackera Liberalernas partikontor.
Men deras agerande hade med inget med yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten att göra. Att försöka ge igen mot Liberalerna i Göteborg med hjälp av vandalisering i Eskilstuna är en attack mot demokratin. En attack som inte kommer att leda till något annat än att liberaler i Eskilstuna kan dra sig för att besöka sitt partikontor.
Det kommer inte att få Liberalerna i Göteborg att ändra sina åsikter. Det kommer inte få Göteborgs eller något annat universitet att bojkotta israeliska akademiker eller lärosäten.
Eller som Anders Hagfeldt, rektor vid Uppsala universitet, skriver i en replik till anställda på universitet som vill bojkotta Israel: "Historien visar att universiteten ofta fungerar som den arena där konstruktiva lösningar föds och diskuteras."
Det sorgliga med den här historien är att det bara finns förlorare. För grunden i demokratin är samtalet. Det som så många nu gjort sitt bästa för att tysta.