Är du trött på budgetnyheter? Du är förmodligen inte ensam. Den senaste tiden har regeringens budgetutspel duggat ovanligt tätt. När budgetpropositionen lämnades till riksdagen under onsdagen var det därför lätt att få känslan att man redan fått reda på allt som var värt att veta i budgeten.
Men så är det inte. Som så ofta finns djävulen i detaljerna och det finns gott om detaljer i budgeten, som regeringen valt att inte sätta strålkastarljuset på. Det är först när det går att gräva ned sig i hela budgeten som det går att se helheten och upptäcka det som regeringen helst inte vill prata om.
I en flerpartiregering som är beroende av ett stödparti kommer alla budgetar till sist vara en kompromiss. Alla partier måste få med en eller flera hjärtefrågor samtidigt som de tvingas ge efter på andra områden som gör ont ända in i partisjälen.
Resultatet ger ofta, som i den här budgeten, ett spretigt intryck.
Den svåraste nöten att knäcka den här gången ska frågan om drivmedelsskatten ha varit. Kohandeln ledde till slut till en sänkning av skatten med 5,64 miljarder kronor 2024. Att denna, i likhet med skattesänkningen förra året, troligen inte ger så stor effekt vid pump verkar inte spela så stor roll. Det viktiga är signalen till väljarna – inte att reformen får verklig effekt.
Budgeten saknar inte kritiker. Att oppositionen riktar stenhård kritik mot den hör till spelets regler. Men de är långt ifrån de enda. Både LO och Svenskt Näringsliv tycker exempelvis att budgeten är för snål och återhållsam. De skulle hellre ha sett fler reformer för långsiktig tillväxt. Andra kritiker instämmer och efterlyser fler reformer för att bland annat stärka landets konkurrenskraft, kompetensförsörjning och infrastruktur.
Mest besvikna av alla lär dock Sveriges regioner vara. Nästa år beräknas samtliga regioner gå med underskott. Enligt den senaste prognosen uppgår de sammantaget till 22 miljarder kronor. Hoppet stod därför till finansminister Elisabeth Svantessons (M) löfte att inte lämna välfärden i sticket.
Och flera miljarder extra blev det också i budgeten. De generella statsbidragen ökar med 3 miljarder kronor. Under 2024 betalas även ett sektorsbidrag till sjukvården på 3 miljarder ut efter vårdbehov till regionerna. Även de riktade statsbidragen fylls på. Men summan hamnar ändå inte i närheten av de 22 miljarder kronor som fattas. Nu återstår det för regionerna att dra åt svångremmen och överväga skattehöjningar. Men 2024 blir ett prövningens år för sjukvården – inte minst i Sörmland.