Den som tar del av kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldts (M) förklaringar om varför kommunen ska köpa padelhallen blir inte mycket klokare.
Det finns gånger då det finns skäl att runda den demokratiska processen. När det är kris eller krig och människors liv och hälsa står på spel finns det inte alltid tid att utreda, informera och förankra de beslut som måste fattas.
Att kommunen vill köpa en padelhall i Larslunda, uppfyller inte något av dessa kriterier. Tvärtom, borde det ha funnits gott om tid för kommunen att ta fram ett ordentligt beslutsunderlag.
Men enligt kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs Jacob Högfeldt har "det inte varit möjligt, eftersom det var en möjlighet som uppkom".
Möjligheten består av att ägaren till padelhallen, Ormvråken i Strängnäs AB, kontaktat kommunen med en förfrågan om det finns ett intresse av att förvärva anläggningen, ”då möjligheten att kommersiellt driva padelanläggningar kraftigt har försämrats på grund av ett minskat intresse från allmänheten”.
Kommunen äger redan marken som padelhallen står på. Enligt det tomträttsavtal som den tecknat med Ormvråken i Strängnäs AB får det bara bedrivas padelverksamhet i hallen.
Det lär med andra ord inte finnas en rad köpare till hallen.
Men om kommunen köper hallen kan den som ensam ägare till tomt och hall upphäva tomträttsavtalet så att det går att använda hallen till annat. Men det är alltså bara en möjlighet som kommunen – och ingen annan – har.
Det är därför köparens, kommunens, marknad. Ändå har den lagt sig helt platt.
Kommunens värdering av padelhallen landande på 28 miljoner kronor. Men kommunen har ändå enats med säljaren om en köpeskilling på 33,5 miljoner kronor.
Varför, är svårare att förstå. Enligt Jacob Högfeldt är det ”i slutändan alltid en förhandling mellan två parter. Vår bedömning är att det är en möjlighet, om vi skulle skapa den byggnaden från början så är det helt andra pengar,” säger han.
Så kan det naturligtvis vara. Men ska man kunna räkna fram en alternativkostnad – som inte är helt hämtad ur luften – behöver man veta vad kommunen ska använda padelhallen till.
Fram till kommunstyrelsens sammanträde i förra veckan var inte ens oppositionen informerad om majoritetens (S+M) planer för hallen.
Under sittande möte fick visserligen oppositionen mer information. Enligt Jacob Högfeldt ansåg majoriteten ”att det var information som vi inte kunde släppa ut tidigare". Det berodde på att majoriteten ”ansåg att det var nödvändigt på grund av de funderingar som kom vid sidan om.”
Det är en förklaring som inte gör någon klokare, tvärtom.
Kan padelhallen fungera som ett tillfälligt kulturcenter?
Nyligen kunde dock tidningen avslöja vilka diskussioner som förs om padelhallens framtida användning:
- En fritidsgård för ungdomar som har möjlighet att ta sig till Larslunda.
- Ett tillfälligt kulturcenter, där man bland annat ska kunna ha teaterföreställningar och konserter.
- En hall för större idrottsevenemang samt till alla former av kommunal verksamhet.
Med tanke på de stora problem kommunen bland annat har med barn och unga som kan kopplas till grov brottslighet är inte en fritidsgård i sig en dålig idé. Men en fritidsgård i Larslunda kommer inte att vara tillgänglig för alla unga.
Så vilka unga kommer att kunna söka sig dit? Personer med extra behov av hjälp och stöd eller de som behöver det minst? Det kan inte kommunen svara på, eftersom frågan inte utretts.
Skulle padelhallen kunna fungera som ett kulturcenter. Kanske, men det ställs höga krav på akustik i en sådan lokal. Samma krav ställs normalt inte på en padelhall. Så är hallen ens lämplig? Ingen vet.
Det man vet är att kommunen inte har något omedelbart behov av fler idrottshallar. Det framgår av det tjänsteutlåtande som togs fram till kommunstyrelsens sammanträde i förra veckan.
Så varför har kommunen då inte haft tid att utreda? Bortsett från Jacob Högfeldt intetsägande svar hittar man en anledning i det köpekontrakt som upprättats mellan parterna. Där står det att köpet av hallen går åter om inte kommunstyrelsen senast godkänner köpekontraktet den 31 oktober och kommunfullmäktige den 30 november.
I dag ger hela affären intrycket att kommunen på oklara grunder väljer att gynna ett enskilt företag – ägaren till padelhallen.
Enligt kommunallagen får kommuner endast ge stöd till enskilda företag om det finns synnerliga skäl. Vilka de skulle vara i det här fallet är svårt att se – tolkningen av vad som ska anses utgöra synnerliga skäl är dessutom restriktiv.
Hela affären kan därför gå i stöpet om en person väljer att överklaga beslutet att köpa padelhallen och förvaltningsdomstolen ger personen rätt – att det rör sig om ett otillbörligt gynnande.