De kallas för klimatgetton. Bostadsområdena i Australien som på senare år har drabbats så hårt av extrema klimatomsvängningar att de har blivit oförsäkringsbara. Marken på sådana platser blir värdelös och oexploaterbar. Invånarna förlorar viktiga samhällsfunktioner som matbutiker, bensinmackar och skolor.
I Australien räknar man med att ett av tjugofem hem kommer att vara oförsäkringsbart år 2030, eftersom det ligger i ett område som riskerar att drabbas av en klimatkatastrof, och att ett av elva hem kommer att vara underförsäkrat (BBC 19/5 2022).
De som bor på andra sidan jordklotet har samma problem som vi: Översvämningar.
En genomgång av Dagens Nyheter (18/11 20222) visar att den genomsnittliga nederbörden i Sverige har ökat med 15 procent på några decennier. Enligt SMHI:s klimatscenarier kommer denna trend att hålla i sig. Vi behöver alltså räkna med mer regn och fler extrema skyfall.
Enligt en kartläggning från banken SBAB (2022), bor 55 procent av Sveriges villaägare i områden som klassas som särskilt utsatta för översvämningar, erosion, ras och skred.
Risken är inte jämnt fördelad över landet. Det finns tio områden med särskilt hög risk. Mälardalen är ett av dem.
Kartläggningen Nationella riskområden som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Statens geotekniska institut (SIG) tar fram visar att risken för översvämningar är särskilt stor i Eskilstuna men att den även är hög i Strängnäs.
I början av året hamnade även Eskilstuna som ny kommun på MSB:s lista över de 26 områden i landet med betydande översvämningsrisk.
SBAB är inte den enda banken som kartlagt klimatriskerna. DN:s genomgång visade att de var i gott sällskap av andra storbanker. Orsaken är enkel. Om husen tappar i värde drabbas även de banker som står för bolånen. Och det är mycket pengar det handlar om. Enbart Swedbank uppgav att de hade 374 miljarder kronor i tillgångar med ”betydande klimatrelaterade riskexponeringar” inom fastighetssektorn.
För att minska riskerna kan bankerna välja att höja räntorna för husägare i utsatta områden.
Allt fler husköpare har blir varse om klimatriskerna för deras boende. Enligt SBAB:s senaste undersökning om klimatrisker tog 82 procent av de deltagande villaägarna inte hänsyn till klimatrisker när de köpte sin villa. Men 62 procent av dem uppger att de kommer ta med det i beräkningen vid eventuella framtida köp.
Från försäkringsbranschens sida har man i flera år flaggat för riskerna. Att försäkringspremierna kan komma att stiga kraftigt i vissa områden, eller att man till och med börjar neka villaägare att teckna vissa typer av försäkringar, exempelvis för skador orsakade av översvämning.
För enskilda husägare kan alltså klimatförändringarna komma att innebära en privatekonomisk katastrof med fallande värden på husen, dyrare huslån och försäkringar.
Diskussionen om hur klimatförändringarna påverkar bostadsmarknaden har redan pågått i över ett decennium. Ändå pratas det oroväckande lite om vikten av att ha ett klimatsäkert hem. För det är just så det är: Vi köper en bostad, men vi skapar ett hem. Givet den situation som experter från flera olika branscher varnar för handlar det inte bara om att skydda de hem vi redan har. Det handlar också om att fortsätta bygga ett land som kommer stå kvar för kommande generationer.
Allt är dock inte nattsvart. SGI och MSB bedömer att förutsättningarna är goda att mildra de negativa konsekvenserna av ras, skred, erosion och översvämning – förutsatt att förebyggande åtgärder genomförs i tid.
Nu, när samhället är på väg att vakna upp ur lågkonjunkturens dvala, behöver därför byggherrar, markägare, kommuner, banker och försäkringsbolag göra ett omtag och ta höjd för de utmaningar vårt land står inför. Annars är risken hög att delar av Sverige även kommer att fyllas av klimatgetton.