Att från utlandet kunna söka visum och uppehållstillstånd, eller att bli uppsökt och räddad genom demokratiers diplomater eller flyktingkvoter. Detta är inte så farligt som åratal i tröstlösa läger, ökenvandringar och båt- och biltransporter som ordnas av flyktingsmugglare
Inom EU, där inga regler om flyktingfördelning fanns, eftersträvade flera regeringar länge att de flyktingar som dök upp skulle passera till andra länder oavsett vad EU:s Dublinförordning om flyktingpolitik sade. Ett mindre antal EU-länder svarade därmed för en stor del av Europas hela flyktingmottagande, såväl under Saddams härjningar i Kurdistan som under Balkankrigen och senare.
När antalet flyende genom Grekland och Italien under en tid ökade svängde inställningen hos dem som varken vill veta av solidaritet inom EU-kretsen eller ansvar för att fria länder ger förföljda en fristad. Nu är det i stället främst Italien som får handlägga många flyktingärenden och som i hög grad får känna av bristen på solidaritet från andra EU-stater.
Att en bättre ordning behövs på europeisk nivå borde vara uppenbart, och inom EU-parlamentet har avsevärda försök gjorts att nå fram till en ordning där asylprövning sker på EU-nivå, och där de som får bifall fördelas. En mindre grupp länder, som för egen del kräver nollkvoter men stora pengar i EU-bidrag, har fått EU-kommissionen att retirera. För tillfället är det osäkert vad som kan åstadkommas.
I detta läge lanseras patentmediciner, som att ersätta asylprövningen med enbart kvoter, eller att göra asylprövning enbart utomlands. Det kan ytligt låta som svar på behovet att öppna legala vägar utan resor med farliga båtar eller i lastbilar utan riktig ventilation. I praktiken handlar det ofta om att upphäva asylrätten utan att prestera något av betydelse vad gäller kvotflyktingar.
Belysande är det senaste utspelet från de numera aggressivt populistiska danska socialdemokraterna. De säger sig nu medge att det danska totalvägrandet av kvotflyktingar via FN upphör. I stället vill de totalvägra att i Danmark asylpröva inresande. Skulle någon faktiskt komma som politisk flykting så vill de direktdeportera personen till ett av Danmark drivet läger i något afrikanskt eller arabiskt land. Om det i prövning där anses finnas asylskäl blir nästa resmål inte Danmark utan ett FN-läger där kvotflyktingar kanske hämtas senare. Inte bara högerborgerliga kan minsann tävla om den populistiska yttre högerns understöd.
Det är tydligt att förslaget dessutom skulle vara ogenomförbart, så som Socialdemokraterna beskriver det. Villkoret påstås vara att de hittar ett land med folkvald regering som mot betalning upplåter mark och legalitet till denna danska verksamhet, samt att FN:s flyktingorgan spelar med.
Vad det egentligen handlar om är att delta i radikaliseringen av flyktingmotståndet, så mycket att det tar skruv även i nuvarande danska samhällsklimat.
Dessa socialdemokrater tar i realiteten avstånd från ett mer samlat europeiskt agerande. Där skulle åtminstone ganska många politiskt och religiöst förföljda samt krigsflyktingar kunna asylprövas gemensamt, och med mottagande betalt över EU-budgeten. Vidare skulle EU-länderna med öppnare handel och utvecklingsstöd till näringslivet gemensamt kunna göra mycket för att befolkningen i västafrikanska länder kan bli delaktig i en tillväxt som ger jobb hemma i stället för desperata försök att leva på svartjobb norr om Medelhavet.
Talet om enbart kvotflyktingar blir ett fikonlöv. Det ska dölja dels oviljan att dela ansvar, dels sabotaget av ett mer samlat europeiskt agerande.