Bör kommuner betala ut extra försörjningsstöd till jul? Som framgår av tidningens genomgång tänker de sörmländska kommunerna olika om saken. Det borde de inte. Några extra bidrag av det här slaget bör inte betalas ut.
Ett särskilt bidrag är ett avsteg från idén om eget ansvar. Kommunerna sysslar inte med fattigvård. Om de hade gjort det hade de delat ut matkuponger och låtit tjänstemän sköta bidragstagarens alla betalningar.
Försörjningsstöd bygger i stället på tanken att mottagaren är tillfälligt oförmögen att dra in pengar till sitt uppehälle men är ändå kapabel att planera sin ekonomi. Om kommunen anser att extra utgifter under högtider hör till ett normalt liv – vilket den borde – kan det generella försörjningsstödsbeloppet höjas något för att täcka detta.
Sedan bör insikten om att vi lever i ett mångkulturellt samhälle sätta avtryck även här. För många människor i Sverige har inte julen samma särställning som för majoritetsbefolkningen. En automatisk extra utbetalning till just jul är därför en orimlighet – Nyköpings kommun resonerar på det sättet. Och om nu tilläggsbeloppet inte betalas ut vid en fast tidpunkt i kalendern, är det mer naturligt att överge det till förmån för en allmän bidragshöjning.
Krav på särskild ansökan för extra julbidrag, med individuell prövning, är den allra sämsta lösningen, som tillämpas av bland andra Strängnäs kommun. Förutom det extra stigmatiserande momentet innebär det ytterligare administration som kommunen borde klara sig utan.
Ibland är kommunerna förvaltare av sociala medel från privata stiftelser, som Eskilstunas julfond varifrån man kan söka extra slant till jul. De här fonderna bildades i en annan tid, har gammaldags fokus men som stiftelseformen gör omöjlig att ändra.
Det må så vara. Kommunalt försörjningsstöd bör däremot följa moderna principer om frihet och autonomi.
Alex Voronov