Det är sällan som positiva förändringar låter sig fångas medan de pågår. Hälsan tiger still och det är först när man kan jämföra det nya med det gamla som man ser vad som har hänt.
Detta gäller i hög grad stadsmiljön i Katrineholm som befinner sig mitt förändringen. Efter tillkomsten av östra förbifarten 2012 har stadstrafiken kunnat organiseras enligt andra principer än för att underlätta för bilister att åka genom stan.
Hastighetsgränserna sänktes 2018, från 50 till 40 kilometer i timmen som högsta tillåtna fart i tätorten. Cyklister och fotgängare har fått ta större plats. Trafikljusen har byggts bort och cykelöverfarter, där cyklister har företräde, är standard. Biltrafiken är långsammare men flyter bättre.
Omställningen är inte friktionsfri och mycket kan göras annorlunda. Det finns missnöje kring allt från utformningen av farthinder till samverkansytor som upplevs som otrygga för oskyddade trafikanter. Det skulle också bli mer pang för gång- och cykelbanepengarna om de kunde hållas rena från snö och is genom sopsaltning, och därmed användas mer under den tiden på året.
Men den allmänna inriktningen är rätt. Trafiken i Katrineholm är redan lugnare, tystare, klimatvänligare.
De ansvariga i Flen steglar säkert på den här utvecklingen hos grannen. Där har man nämligen väntat länge på att få bort genomfartstrafiken på väg 55 i östra delen av Flens tätort. Liksom i Katrineholm är tanken att bilresenärer som ska någon annanstans inte ska behöva köra genom stan, samtidigt som utformningen av stadstrafiken inte ska styras av behoven hos dem som bara ser Flen genom bilrutan.
Planer på en förbifart längre österut har funnits i snart 20 år men någon tidpunkt för byggstart har ännu inte angetts, som tidningen berättade för ett par veckor sedan. Det tilltänkta nya vägavsnittet har gång på gång förlorat konkurrensen med andra vägprojekt i regionen och skjutits på framtiden. Enligt Region Sörmland skulle dock byggstart kunna bli av 2026 eller 2027.
En så kallad åtgärdsvalsstudie som presenterades i våras – gjord tillsammans med Flens kommun och Trafikverket – visade att förbifarten skulle bli samhällsekonomiskt lönsam. Den skulle ge bättre framkomlighet, öka trafiksäkerheten, minska buller och luftföroreningar. Men den skulle även gynna bostadsbyggande genom att ta bort den barriär som väg 55 utgör i tätorten i dag.
Bakom allt detta finns den större frågan. Flens kommun kämpar med att få upp befolkningssiffrorna och pressa ner arbetslösheten. I det arbetet behövs all hjälp som finns att tillgå.