Fler bostäder och ny industri ger mycket att jobba med

I Stockholms län har bostadsbyggandet backat i vintras, men i Sörmland har det ökat. Det behövs fler småhus och fler lägenheter, och i bygg- och energisektorn finns många möjligheter för dem som väljer yrke. På bilden: skiss på planerade nya hus i Läggesta.

I Stockholms län har bostadsbyggandet backat i vintras, men i Sörmland har det ökat. Det behövs fler småhus och fler lägenheter, och i bygg- och energisektorn finns många möjligheter för dem som väljer yrke. På bilden: skiss på planerade nya hus i Läggesta.

Foto: Sveaviken bostad

Ledare2022-06-06 20:05
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Det kommer att behövas fler bostäder i Sverige. På en del håll, som i expansiva industristäder i norra Norrland handlar det, under en tid, om avsevärda ökningar av bostadsbyggandet. Där pågår samtidigt stora bygg- och anläggningsarbeten för industrin och dess elförsörjning och transporter.

Kostnadsinflation för byggmateriel och arbetskraftsbrist i byggsektorn är därmed inga obetydliga samhällsproblem. Samtidigt ger det som händer en viktig upplysning för unga och andra som väljer mellan utbildningar. En rad yrken inom bygg- och anläggningssektorn och närliggande branscher – några av dem än så länge onödigt enkönade – kommer att kunna ge många jobb och sannolikt goda inkomster.

En nedgång i bostadsbyggandet redovisades för några dagar sedan i SCB:s kvartalsstatistik. Den suddar inte ut den större bilden av byggarbetsmarknadens framtid. Det är en kvartalsstatistik, som dras med en del eftersläpningar, som kan skapa ojämnheter i jämförelser mellan länen.

I Sörmland redovisar SCB uppgång, inte nedgång, i sina senaste siffror för igångsatta nya bostäder. Jämfört med förra vintern hade länets byggande ökat av både småhus och lägenheter. Kvartalssiffror ser ofta häftiga ut på grund av olika tillfälligheter. Men byggtakten var omkring 50 procent högre den här vintern.

Bakom detta finns ett större mönster. Mer än hela nedgången, som var 16 procent i landet som helhet berodde på de tre storstadsområdena. Där rasade de påbörjade bostadsbyggena över 40 procent. I flertalet, men inte alla de andra länen var det i stället ökad byggtakt, nästan 20 procent högre.

Det tyder på att en del av utvecklingen har att göra med efterfrågan på särskilt dyra bostäder, och möjligheten att sälja eller hyra ut dem, i de allra största städerna. De påverkas mest när insikten sprider sig om att tiden med ytterst låga räntor går mot ett tvärt slut. Överklaganden och annat motstånd mot byggplaner kan också ha spelat in.

Byggkostnaderna vållar däremot svårigheter också utanför storstäderna. Redan i höstas, då det ännu inte var tecken på bred inflation i konsumentpriserna, var det anmärkningsvärd prisstegring på byggmateriel. I årstakt mer än 17 procent. Långt mer än så på byggnadsstål och byggvirke.

Att effektivisera byggandet och motverka kostnadsökningar är en nyckelfråga för bostadsförsörjningen, och även en viktig sak för personalrekryteringen till näringsliv och kommunal förvaltning. Att bygga billigt men dåligt, så att husens underhåll blir dyrare och deras livslängd kortare, är dock ingen fördel.

Det är däremot upphandling av liknande bostadshus som uppförs på olika ställen och ger längre serier och skalfördelar. De kommunala bolagens organisation gör intressanta insatser här.

Ett mer industrialiserat byggande, där sektioner byggs i fabrik för att sedan sättas ihop på byggplatsen är också en lovande utveckling som fått mer fart.

Även detta öppnar, helst för båda könen, yrkesmöjligheter som är tänkvärda för dem som väljer väg efter grundskolan eller efter gymnasieskolan.