Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) behöver fundera på effekterna av regeringens förslag.
Jämfört med många andra länder har är det relativt billigt att köpa receptbelagda läkemedel i Sverige. Det beror på flera faktorer men främst på att staten subventionerar priserna. För att spetsa till det har apoteken en bra storkundsrabatt som ges i form av en trappa. I dag betalar man hela priset för läkemedlet upp till 1 450 kronor, därefter ökar rabatten stegvis från 50 procent till 100 procent. Som mest betalar en patient 2 900 kronor om året för sina mediciner.
Men nu vill regeringen försämra rabatten.
Enligt regeringen förslag ska taket i högkostnadsskyddet från och med halvårsskiftet höjas till 3 800 kronor. Dessutom höjs beloppen i trappan. Enligt förslaget ska patienten betala 2 000 kronor själv innan rabatten kickar in. Därefter får man 25 procent rabatt på priset till skillnad från i dag när man endast betalar hälften av kostnaden.
I praktiken innebär förslaget att en patient maximalt ska få betala 900 kronor mer om året för sina läkemedel. Inte så mycket att orda om kan många tycka. Men kostnadsökningen riskerar, vilket flera tunga remissinstanser som Sveriges Kommuner och Regioner, Cancerfonden och Funktionsrätt Sverige påpekar, att drabba enskilda patienter med små ekonomiska marginaler orimligt hårt. Flera remissinstanser, som Folkhälsomyndigheten, pekar också på avsaknaden av en konsekvens- och fördelningsanalys för hur förslaget kommer att slå mot dessa individers privatekonomi och hälsa.
De senaste åren har en rad kostnader – mat, hyra, räntor och priset på en rad andra produkter – ökat. Inkomsterna för en stor del av befolkningen har inte ökat i samma takt. De ekonomiska marginalerna har därför minskat eller till och med försvunnit för exempelvis personer med låg pension, multisjuka, långtidssjukskrivna och låginkomsttagare.
Ökar kostnaden för läkemedlen finns det en uppenbar risk att fler väljer bort dem. När utgifterna ska prioriteras behöver bostad och mat gå först.
I en debattartikel i GP (18/2) skriver ordförandena för fackförbunden: Vårdförbundet, Sveriges Farmaceuter, Fysioterapeuterna, Sveriges arbetsterapeuter och Läkarförbundet om att deras medlemmar redan i dag vittnar om patienter som inte har råd att köpa sina receptbelagda mediciner. Höjs priser riskerar denna grupp att öka.
För multisjuka med många läkemedel och små ekonomiska marginaler kan kostnadsökningen bli svår att hantera.
Risken är också överhängande att regeringens förslag leder till att staten kan minska sina kostnader men att samhällskostnaderna i stort ökar när patienter som inte inleder eller fullföljer sina behandlingar blir sjukare och därmed mer komplicerade att behandla.
Dessa kostnader hamnar inte första hand på staten utan på regionerna som får ökade kostnader för sjukvården och kommunerna som kan få ökade kostnader för hemtjänst och äldreomsorg.
Det verkar inte ha gått upp för Region Sörmland som i sitt remissyttrande till regeringen inte har något att invända mot förslaget som sådant. Men regionen betonar ändå att det är viktigt att "uppföljning av effekterna av förändringen genomförs på ett noggrant och strukturerat sätt." Inte heller Eskilstuna kommun verkar inse problemet. Kommunen avstod från att lämna ett remissyttrande.
Att öka kostnaderna för läkemedel såg säkert ut som ett vettigt förslag på pappret. Men det läggs fram med sällsynt dålig tajming, då det slår hårt mot flera redan utsatta grupper av svenskar och dessutom kommer att leda till högre samhällskostnader.
Regeringen borde tänka om och dra tillbaka sitt förslag. Det tjänar vi alla på.