Det blir svårt för en kommun att gå runt när de enda gästerna på det lokala fiket är pensionärer.
Det är ett jobbigt läge för Flen. Nya siffror från Ekonomifakta visar att den så kallade försörjningskvoten – antalet personer som behöver försörjas per 100 yrkesverksamma – ligger på 105 i Flen. Riksgenomsnittet är 77.
Att färre yrkesverksamma genom sina skatter ska bekosta kommunens verksamheter är ett stort problem för en liten kommun. Hur ska äldreomsorg och skolor finansieras? Därtill har Flen haft en negativ befolkningstillväxt under 16 av de senaste 24 åren. Utmaningarna som Flen står inför är större än många andra kommuners.
Det här är ingen nyhet; vi har sett utvecklingen komma. Forskare och samhällsdebattörer har länge varnat för en åldrande befolkning, för jobben som försvinner och människorna som flyttar ut. Globaliseringen och urbaniseringen har redan slagit hårt mot mindre orter. Förvisso har vi ett utjämningssystem som i viss mån lindrar effekterna, vilket är positivt. Men vad händer med en kommun när de enda gästerna på det lokala fiket är pensionärer? Kommunala utjämningssystemet räcker inte långt i ett sådant läge.
Problemet är komplext. När den arbetande befolkningen försvinner från en kommun blir det ofta negativa spiraler. Barnafödandet minskar, det blir svårt att hålla kvar förskole- och utbildningsplatser och det finns sällan arbetskraft till eventuella företagssatsningar. Det slutar ofta med samhällen som förlorar sin glans, sitt självförtroende och sin befolkning.
Återstår det då bara för politiken att acceptera ödet?
Tyvärr liknar lokalpolitiken ibland kärlekslivet: man blir desperat om ingen vill komma hem till en. En del kommuner satsar på dyra inflyttningskampanjer och marknadsföringsjippon, andra försöker locka företag med projekt som inte alltid ger långsiktig effekt. Som på dejtingmarknaden räcker det sällan att bränna pengar eller skryta.
Visst kan du köpa en dyr champagne på krogen och locka sällskap för en kväll, men när pengarna är slut står du ändå där ensam. Satsar du däremot på att bygga upp dig själv inifrån, som genom träning och fritidsintressen, ökar du chansen att bli en partner många vill stanna hos.
Men vad har detta med Flen att göra? Tyvärr riskerar kommunen att framstå som den desperata dejtaren när man exempelvis köper fastigheter som Loftet för 7,5 miljoner kronor. Som vi tidigare konstaterat på ledarsidan är fastighetsaffärer inte ett av kommunens kärnuppdrag, och dessutom slutade köpet av Loftet med en enorm förlust när fastigheten nu säljs för 3,5 miljoner kronor samtidigt som kommunen får stå för rivningskostnaden.
Det behöver bli enklare att pendla från och till Flen.
Så vad bör Flen göra i stället? Först och främst fokusera på kommunens kärnuppgifter. Forskarna Gissur Ó Erlingsson och Andreas Bergh menar exempelvis att kortare handläggningstider, smarta trafiklösningar och en kvalitativ skola stärker kommuners attraktivitet.
En ytterligare faktor är företagsklimatet och skatten. I fjolårets ranking av lokalt företagsklimat från Svenskt Näringsliv hamnade Flen på sista plats (257). Även om kommunen klättrat något i år ligger den fortfarande långt från sin toppnotering (146) och är alltjämt sämst i Sörmland. Därtill har kommunalskatten höjts från 31,1 till 33,1 procent sedan 2008.
Att förbättra skolan, underlätta pendling och skapa bättre förutsättningar för företagare, är åtgärder som tar tid och kräver tålamod. De är knappast några champagneflaskor – men just därför är de Flens bästa hopp för att på sikt sänka försörjningskvoten och locka tillbaka fler invånare.
Flen kan inte trolla bort globalisering och urbanisering – men genom att arbeta mer med sina kärnuppgifter kan kommunen ändå bli en plats där fler vill stanna och växa.