I Polen finns fortfarande en TV-kanal med nyheter som inte är likriktade till propaganda för det styrande partiet.
Men i Polen styr sedan några år PiS-partiet, som är ideologiskt nära förbundet med svenska SD. Dessa partier ingår också i samma partigrupp i EU-parlamentet.
Den enda polska TV-kanal av betydelse där nyheterna kan vara kritiska mot landets regering heter TVN. Det är obekvämt för det styrande partiet. TVN har nämligen nyhetsprogram som når väl så många tittare som den likriktade statstelevisionen.
Så nu har ett lagförslag lagts fram som ska öppna för att tysta TVN genom att upphäva dess sändningstillstånd. Det är en stilstudie i vilka härskarmetoder SD:s närmaste politiska vänner använder när de får grepp om makten.
En komplikation för PiS-partiet är EU:s gemensamma regler, som gör att företag i andra EU-länder ska behandlas likvärdigt med polskägda företag. TVN är dock ett dotterdotterbolag inom den amerikanska TV-koncernen Discovery. Med den föreslagna lagen skulle sändningstillståndet med ett enkelt handgrepp kunna ändras till sändningsförbud. För att rädda kanalen behöver europeiska ägare i tid hinna ta över, men får då också bära en ekonomisk risk av fortsatt konfrontation med polsk ytterhöger.
I Sverige och flera andra länder är Discovery mest känd som kanal för dokumentärfilm och underhållning. Men i Polen äger de en kanal med riktiga nyhetssändningar, ofta med en kritisk ton mot det styrande partiet.
Detta blir då en betydelsefull motvikt mot statstelevisionen och statsradion, som är hårt politiserade och partistyrda så att de mycket mer liknar ryska statsmedier – men inte Rapport, Aktuellt eller TV4. När SD:s broderparti hade lyckats vinna regeringsmakten avskedades snabbt hundratals medarbetare och de statliga etermedierna fylldes med de styrandes propaganda. Skulle SD:s partivänner.– som även försöker bekämpa oppositionspress med åtal – lyckas tysta TVN är det, utöver internetsändningar, bara deras statstelevision som skulle bli kvar i de polska hemmens tv-apparater.
TV-propagandan från SD:s broderparti har inslag som inte kan vara obekanta för svenska politiker som försöker förvrida uttrycket ”borgerlig” till att betyda allians med den yttre högern i SD. Borgmästaren i Warszawa, Rafał Trzaskowski, var i presidentvalet 2020 den främste motkandidaten mot det styrande PiS-partiets man. Om hur det då lät från statstelevisionen skrev Timothy Garton Ash, en av den västeuropeiska pressens mest kunniga Östeuropakännare, i brittiska The Guardian:
Stats-TV påstod att stora bidrag som ges till polska barnfamiljer skulle kunna upphöra, för att Rafał Trzaskowski i stället skulle vilja betala kompensation till judarna för världskriget. Antisemitismen var mer flagrant än antydd. Den användes för att slå mot en demokratisk presidentkandidat vars parti hör till samma grupp som M och KD.
PiS i Polen är alltså nära förbundet med SD i Sverige. Ungern är ett annat fall, där det gått än längre. Denna yttre högers fientliga inställning till oberoende nyhetsförmedling och pressfrihet är sedan åratal väl känd, och ofta omskriven.
Hur kan det då tas så lätt på att det är just där som en ministär Kristersson skulle hämta ett avgörande parlamentariskt stöd?