Författare och många andra hotas av Irans uppviglare

Mordhotad och nyligen nästan mördad. 1992 när många andra undvek att ge honom tydligt stöd tilldelades han Svenska PEN-klubbens Tucholskypris. Vice statsminister Bengt Westerberg (tv på bilden, bakom kameran) överlämnade det, i kanslihuset i Stockholm.

Mordhotad och nyligen nästan mördad. 1992 när många andra undvek att ge honom tydligt stöd tilldelades han Svenska PEN-klubbens Tucholskypris. Vice statsminister Bengt Westerberg (tv på bilden, bakom kameran) överlämnade det, i kanslihuset i Stockholm.

Foto: Dan Hansson/SvD/TT

Ledare2022-08-21 19:55
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

För två månader sedan skärpte svenska utrikesdepartementet sin avrådan från alla slags resor till Iran. Sedan i april fanns en avrådan från icke nödvändiga resor.

Nu anses det så farligt att ingen, oavsett anledning, bör ta risken. En orsak är att iranska myndigheter kan ta utländska medborgare som gisslan, anklaga och döma dem för påhittade brott och försöka ha dem som bytesvaror i utväxlingar.

Även försöket att knivmörda författaren Salman Rushdie vid en föreläsning i delstaten New York visar på den grad av laglöshet som utmärker Irans uppträdande i förhållande till andra länder och deras medborgare. Här är det en uppvigling till mord, officiellt utförd av Irans tidigare statsöverhuvud – och senare bekräftad med löften från en regimkontrollerad stiftelse om stora pengar till en mördare. 

Salman Rushdie gav 1988 ut en roman, ”Satansverserna” som i en del länder blev förbjuden för några formuleringar som på en del håll ansågs stötande eller hädiska. Dåvarande högste härskaren i Iran utnyttjade 1989 detta för att intensifiera motsättningar, genom ett påbud om att mörda författaren.

Även för tryckfrihetsfientliga grova diktaturer var det exceptionellt. Uppvigling av en statsledning till att mörda ett annat lands medborgare, för ett litterärt verk.

Det som hittills är känt om gärningsmannen tyder på att uppviglingen 1989 långt senare medfört ännu ett våldsdåd. Längre tillbaka utfördes attentat, bland annat i Oslo, mot bokförläggare som publicerat översättningar av Rushdies verk.

Den här gången har gärningsmannen, uppvuxen hos sin mor i USA, för några år sedan vistats en tid i faderns hembygd i södra Libanon. Där utövas den politiska makten av den med Iran förbundna väpnade organisationen Hizbollah. Det uppges även att gärningsmannen led av psykisk sjukdom efter att han återvände från Libanon. Men det ligger nära till hands att den iranska extremismens inflytande på något sätt inspirerat till mordförsöket.

Det påminner om behovet av vaksamhet i många sammanhang, mot den iranska diktaturen och dess olika internationella ombud eller bundsförvanter. Iran – och dess redskap i Libanon – har samverkat med Ryssland i att stötta Assadregimen i Syrien. Liksom Ryssland delar Iran ansvaret för de oerhört omfattande övergreppen.

I Sverige har en iransk regimhantlangare nyligen dömts till fängelse för sin delaktighet i ett stort antal mord på politiskt oppositionella, och det har gjort risken ännu större att svensk-iranier eller andra med svensk anknytning tas som gisslan av Iran.

Salman Rushdie levde länge gömd, skyddad av polis i Storbritannien och därefter USA, Men uppslutningen i politik och i debatt – kring honom, och kring det fria ordet – var inte så allmän som den borde ha varit.


I Sverige fick han 1992 ta emot PEN-klubbens Tucholskypris, och som prisutdelare medverkade dåvarande vice statsministern Bengt Westerberg. Men dessförinnan hade Svenska Akademien utmärkt sig negativt med att de första åren inte vilja ta ställning – något som med rätta kritiserades av Katrineholmsbördiga ledamoten Kerstin Ekman, som i protest utträdde ur Akademien.