Internationella kvinnodagen instiftades 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen, under parollen: ”rösträtt för kvinnor ska ena vår styrka i kampen för socialism”.
Numera förknippar vi varken dagen med rösträtt eller socialism. Det är i stället en dag som vi uppmärksammar den ojämställdhet som fortfarande finns i samhället.
Är det ett så stort problem då? Är inte Sverige ett av världens mest jämställda länder? Visserligen. Sverige placerar sig på plats fem i World Economic Forums globala rapport om könsskillnader 2022.
Jämställdheten kan dock aldrig tas för given. De framsteg som generationer kvinnor och män kämpat för är inte på något sätt garanterade. Varje ny generation behöver därför ta sig an kampen på nytt. De senaste åren har till exempel kvinnors rätt till abort börjat ifrågasättas i allt fler länder.
Ifrågasättande av aborträtten internationellt har även lett till en debatt i Sverige där flera partier nu vill grundlagsskydda aborträtten. Ett skydd som inte skulle behövas om rätten respekterades i grunden.
Svenska kvinnors löner uppgår i genomsnitt till 90,1 procent av männens. Det vill säga ett lönegap på 9,9 procent. Nu kan man tycka att det är lite som att jämföra äpplen och päron att jämföra alla män och kvinnors löner. Men tar man hänsyn till skillnad i ålder, yrke, sektor och arbetstid finns det fortfarande en skillnad – även om den minskat till 4,5 procent.
Men jämställdhet handlar inte bara om löner. När kvinnor slutar sin arbetsdag ökar deras halter av stresshormonet kortisol medan männens minskar. Det handlar inte så mycket om att man inte delar lika på det faktiska hemarbetet, utan att kvinnor oftare tar ansvar för att planera, se till att arbetet blir gjort och för eventuell uppföljning. De tar med andra ord på sig rollen som hemmets projektledare.
Allt detta kan naturligtvis ses som lyxproblem. Men skrapar man lite på ytan hittar man grupper av kvinnor i Sverige som inte kan räkna med någon jämställdhet eller ens ett liv som andra tar för givet.
Det handlar om flickor och kvinnor som drabbas av hedersförtryck. Som inte fritt kan välja klädsel, umgänge, utbildning eller arbete. Kvinnor som varken kan gifta sig med den de vill eller kan skilja sig när de vill.
Det handlar även om kvinnor som misshandlas och förföljs. En särskild utsatt grupp bland dessa är papperslösa kvinnor. De har i praktiken små möjligheter att fly en våldsam man. Polisanmäler de mannen blir de utvisade med mannen. Misshandeln lär bli värre när de orsakat utvisningen. De kan heller inte alltid söka skydd hos en kvinnojour, eftersom deras behov är större än de flesta jourer mäktar med.
Jämställdhet och kvinnors rättigheter kan inte bara uppmärksammas en dag om året. Det är frågor för årets samtliga dagar.