Det är bra om fler svenskar kan erbjudas fasta anställningar, men det är inte alltid möjligt. Vissa branscher består mer än andra av korta anställningsavtal. Och personer som är nya på arbetsmarknaden kan under perioder behöva hoppa mellan vikariat och andra korta anställningar. När deras kontrakt går ut kan det bli svårt att hitta nya jobb. Även när coronapandemin lagt sig kvarstår de ekonomiska konsekvenserna av den.
En del har gjorts för att underlätta för dem som drabbas hårt av de ekonomiska effekterna. Tillfälliga regeländringar för arbetslöshetskassan har genomförts, bland annat har den högsta ersättningen höjts. Tiden för hur länge man måste vara ansluten till a-kassan innan man får rätt till ersättning har sänkts från tolv till tre månader. Villkoret på antalet arbetade timmar i månaden har mildrats.
Även efter pandemin kommer det finnas människor på arbetsmarknaden som behöver ta kortare anställningar och vikariat. Sannolikheten att de kvalificerar sig för a-kassa med det gamla regelverket är låg. Risken finns att de då väljer bort arbetslöshetsförsäkringen helt och hållet.
Därför bör försäkringen förändras. Fler behöver få tillgång till den.
Det var med detta som utgångspunkt som Utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler presenterade sina förslag på en förändrad a-kassa under tisdagen. Förslaget kan i sina huvuddrag vävas in i en bredare överenskommelse mellan fack, arbetsgivarorganisationer och staten där också regler för anställningsskydd och kompetensutveckling ingår.
Före vårens ändringar skulle man ha arbetat minst 80 timmar i månaden. Det föreslås bytas ut mot ett inkomstvillkor. Personer som är nya eller återinträder på arbetsmarknaden måste ha haft några månaders sammanhängande inkomst på 10 000 kronor per månad. För de som redan är etablerade på arbetsmarknaden gäller ytterligare ett villkor på årsinkomst om minst 120 000 kronor.
Inte heller ska personer som haft flera arbetsgivare eller gått från jobb till jobb behöva jaga arbetsgivarintyg för arbetade timmar. I stället kan a-kassan ta inkomstuppgifter direkt från Skatteverket.
I det gamla regelverket skulle man ha minst ett års medlemskap i a-kassan för att få rätt till ersättning. Utredningen föreslår att detta ska ändras och att också den som varit medlem mindre än ett år, och ett halvår, ska ha rätt till detta. Storleken på ersättningen ska bero på hur länge man varit med.
En sådan reform kan öka sannolikheten att arbetstagare som tidigare inte sett något värde i a-kassan, kan se fördelar med den. Förslaget om att ersättningen ska sjunka i takt med att den betalas ut är också klokt, det ger ytterligare motivation att söka arbete.
Förslagen kan göra nytta på sikt. Personer som arbetar deltid eller hoppar mellan korttidskontrakt kan lättare kvalificera sig för a-kassa och därmed säkra sin inkomst för en tid. Förslaget måste kombineras med tillräckligt hög ersättning, så att människor vid plötsligt inkomstbortfall kan fortsätta betala lån och hyra och stanna kvar i sina hem. Det är bra både för den enskilde och Sveriges ekonomi.