Det kräver rätt lite men ger väldigt mycket: Skolfrukost. På måndagen började Stenhammarskolans högstadium med detta, vilket man kan läsa om på nyhetsplats. 40 frukostportioner serverades enligt rektorn Axel Lagergren Jernselius.

Bakom förändringen ligger en kartläggning av behovet och inläsning på de rön som finns om detta. Såväl svenska som internationella studier, både vetenskapliga och andra, visar att elever som äter frukost mår bättre. Skolarbetet flyter smidigare och miljön i klassrummen blir lugnare. Eleverna presterar bättre och det blir mindre skolk, stök och andra osunda beteenden.

Detta är egentligen föga sensationellt. Det är ju därför folk i regel äter sin första måltid relativt snart efter uppstigning. Man får i sig näring för att kunna fungera bättre. Men om vuxna har koll på att de blir trötta och irriterade när de är hungriga, kan det vara annorlunda med barn. 

Det gäller särskilt om rutinen att äta frukost saknas i familjen. En kartläggning från Livsmedelsverket för några år sedan visade att barn i låginkomsthushåll hoppade över frukosten i större utsträckning än andra barn.

Individuella variationer kan förstås förekomma, både vad gäller behovet av frukost och vanan att äta den, men detta är mönstret. Ett frukosterbjudande är heller inget obligatorium. Däremot är det en möjlighet att få i sig frukost när eleven behöver men inte får den naturligt hemma eller, om alternativet finns, äta något senare än strax innan man går hemifrån.

Att så många som 40 elever nappade första dagen på Stenhammarskolan visar i alla fall att behovet finns.

Elevens sätt att fungera i skolan är ett centralt argument för skolfrukost men inte det enda. Främjande av sunda kostvanor generellt kan ses som en del av den bildning som skolan står för. Frukostätande minskar risken för övervikt och i förlängningen utveckling av fetma.

Omkring hälften av alla svenskar är överviktiga och Sörmland tillhör de län där andelen med övervikt är störst, något som tidningen gick igenom i höstas. Problemen med detta är kända och blev särskilt aktuella under pandemin. Den som väger för mycket har större risk att drabbas av högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Alla åtgärder som kan bidra till att minska detta är välkomna.

Exakt hur och när frukost ska serveras i skolan kan diskuteras och är ytterst upp till den enskilda skolan. Det bör ske på ett sätt som främjar, inte stör skolarbetet. Men den allmänna inställningen i kommuner måste vara att skolfrukost är en bra sak. Detta erbjudande bör därför kunna ges i så gott som alla skolor.