Det handlar främst om uppgradering av landningssystem för att kunna avlasta Arlanda flygplats i dåligt väder. Kapaciteten på Skavsta höjs.
Hälften av pengarna kommer från en EU-fond, knappt hälften ur medel i bolaget där Nyköpings kommun äger tio procent. Omkring 1,5 miljoner kommer direkt från kommunen.
Tidigare i år slöt Nyköpings kommun tillsammans med andra kommuner en överenskommelse med statens förhandlare om att göra sin del för byggandet av Ostlänken, för att möjliggöra höghastighetslinjerna från Stockholm till Malmö och Göteborg med stopp i Nyköping.
Vad betyder detta för Eskilstunastyrets planer på en egen kommersiell flygplats? Ingenting, om man frågar dessa politiker. En expansion i Kjula kommer att gå snabbare, smidigare och konkurrera ut Skavsta med lätthet, heter det.
Eller som kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) uttryckte det i tidningen i maj:
– För 500 miljoner kronor får vi en flygplats som spöar Skavsta med hästlängder. Då snackar vi terminaler och allting.
– Det krävs en växel och några meter spår, det är inga orimliga investeringar. Det går redan järnväg in till flygplatsen, men ska man komma in och ut på ett enkelt sätt krävs en växel till.
Det låter förstås bra. Men det finns några smärre problem. Investeringen på 50 miljoner som meddelades i går är verklig. Janssons 500 miljoner, "en växel och några meter spår" med mera finns enbart i hans fantasi.
Vad som händer med Bromma flygplats står visserligen skrivet i stjärnorna. Men flygplatserna i Sigtuna, Västerås, Örebro, Norrköping och Nyköping kan fortsätta expandera. Det har de gjort under de senaste 15 åren. Men redan då, vid millennieskiftet, hade en utredning beställd av Eskilstuna avrått kommunen från att satsa på en kommersiell flygplats. Redan då ansågs kundunderlaget vara otillräckligt.
Ostlänken och tågstoppet i Nyköping ligger långt fram i tiden. Men de utgör likväl underlag för nya investeringsbeslut, däribland i Skavsta. Det enda som investerarna har att gå på i Eskilstunas fall är prat från kommunstyrelsens ordförande.
Eskilstunas flygprojekt börjar från noll. I det läget kommer inget privat företag att satsa en krona utan reda pengar, borgensåtaganden och annat sådant från Eskilstuna kommun. På den punkten är det, trots många ord från Jimmy Jansson, ingen klarhet. Vad betyder hans tal om att "gå ut aggressivt mot marknaden" konkret? Vilka löften ställs ut?
Så gott som alla andra sådana kommunala projekt har krävt allmänna medel och dragit in kommuner i tveksamma relationer med privata företag. Kommuner med små flygplatser har blivit utlämnade – oftast till ett enda flygbolag som fungerat som kommunal bidragstagare.
Relationerna har varit i grunden ojämlika. Flygbolaget har sett flygplatsen som en utgifts- och intäktspost i mängden, samtidigt som kommunen haft den som ett stort prestigeprojekt. Hänsyn som ekonomisk sparsamhet, konkurrensneutralitet och miljö har fått ställas åt sidan.
Gå inte i den fällan i Eskilstuna.