Flyktinglägren på de grekiska öarna i Egeiska havet är överfulla. De måste tömmas.
På den grekiska ön Samos bor det nästan 7 000 människor i flyktingcenter utformade för 660 personer. På öarna Chios, Kos och Leros är liknande center också överfyllda. Enligt UNHCR, FN's flyktingorgan, är en tredjedel av lägrens invånare barn under 12 år. Sammanlagt handlar det om mer än 36 000 asylsökande som lever i flyktingläger byggda för 5 400.
Europas största flyktingläger Moria på ön Lesbos, som kallats ett "levande helvete", är byggt för 2 200 personer men huserar över 18 000. Enligt en volontär i lägret finns det endast 300 toaletter, avloppssystemet är eftersatt och vid översvämningarna tar sig avloppsvattnet upp till markytan.
Sjukdomar och social oro sprider sig snabbt under sådana eländiga förhållanden. Asylprocessen är också långdragen och komplicerad. Många får tillbringa mer än ett år i lägren under dessa omständigheter, och den psykiska ohälsan är utbredd.
Grekland har det svårt. Landet är i ett tufft ekonomiskt läge, hög arbetslöshet och likt många andra länder kämpar det med coronasmittan. Men situationen är allvarligare för flyktingarna. Och om viruset får spridning i flyktinglägren kan följderna bli förödande.
Därför uppmanar UNHCR den grekiska regeringen att påskynda sina planer för att överföra ett större antal asylsökande till lämpligt boende på fastlandet.
Men det är inte bara på de grekiska öarna som situationen försämrats. I slutet av februari i år meddelade Turkiet att landet inte längre hindrar flyktingar och migranter från att ta sig över gränsen till Grekland och Europa. Sedan dess har tusentals människor tagit sig till gränsen. Den grekiska polisen har svarat med tårgas, pepparsprej och ljudbomber.
Människorättsorganisationer beräknar att omkring 50 000 migranter nu befinner sig nära gränsen, i väntan på att situationen ska förändras eller på en möjlighet att ta sig över den. Vissa övernattar på bar mark.
För närvarande arbetar EU-kommissionen med en ny plan för mottagande av asylsökande som sannolikt kommer tillkännages under våren. Lösningen måste vara att de som finns i lägren och de som anländer får flytta till det grekiska fastlandet. Därefter behöver samtliga EU-länder dela upp de asylsökande mellan sig. Men också försäkra sig om att det finns nog med resurser för att ta itu med ofta långsamma och besvärliga asylprocesser.
Om en tvingande fördelning av asylsökande inom EU blockeras av några EU-stater kan ett frivilligt avtal mellan en majoritet av medlemsländerna vara ett alternativ.
I en sådan lösning kan ansvaret fördelas, och flyktingarna slippa de grekiska lägren.