Linköpings universitet har både utbildningar i Linköping och Norrköping.
På torsdagen fick drygt 324 000 personer beskedet att de antagits till en utbildning på svenska högskolor eller universitet. I jämförelse med förra hösten är det en ökning med över 19 000 personer. Detta meddelade Universitets- och högskolerådet (UHR).
Grattis! Ni som nu sökt och antagits till en utbildning har, förhoppningsvis, en givande kurs eller ett program att se fram emot om några månader.
För de som är helt nya i högskolevärlden och som kanske behöver flytta till sin utbildningsort innebär det mycket nytt. Innan de första stapplande stegen tas på valfritt campusområde ska bostad och studiebidrag och lån fixas, så småningom ska litteratur inhandlas. Det är snabba puckar som gäller och stöd i olika grad från bekanta, vänner och bostadsbolag är för många viktiga för att få ihop studiepusslets första tid.
Men inte alla behöver, vill eller kan flytta till studieorten. Människors liv, förutsättningar och behov ser olika ut. Dessutom: På en del håll har förvisso alkoholkulturen på de ofta spritindränkta insparkningsveckorna dämpats något. Men på flera orter är studenternas sociala vanor fortfarande kopplade till mycket festdrickande. Det passar inte alla.
I och kring Sörmland finns det gott om högskolor, så det är inte heller ett måste att flytta för att studera – om man bor här i länet.
Med tåg, när de går, kan sörmlänningarna ta sig långt. I Eskilstuna och i Västerås finns Mälardalens universitet. För Strängnäsborna är det inte heller otänkbart att ta sig till Uppsala universitet. Från Katrineholm och Flen är det också möjligt att pendla till Södertörns högskola eller Stockholms universitet. För Vingåkersbor och katrineholmare kan Linköpings universitet vara ett alternativ. Dessutom har universitetet ett campus i Norrköping. Mycket går att nå från vår del av Sörmland.
Mälardalens universitet i Eskilstuna, här kan sörmlänningarna studera.
Tanken är att människor via högskolestudier fördjupar sig i kunskap och förbereds för arbetslivet. Men det är inte säkert att högskolor och universitet fungerar för alla. Andra föredrar till exempel de friare läroformerna på folkhögskolor, eller förkovrar sig hellre i studiecirklar.
Dessutom är det inte alltid så att avslutade högskolestudier har en stark förankring på arbetsmarknaden. För individen kan det förvisso ändå vara uppskattat och lärorik. Men om efterfrågan på den kompetens som lärs ut är knapp blir det svårt att hitta ett för studierna passande jobb inom kort.
En av svensk ekonomi och arbetsmarknads stora utmaningar är svårigheterna i att matcha rätt kompetens med behoven på arbetsmarkanden. Därför behöver politiker vara noggranna i hur de utformar landets utbildnings- och arbetsmarknadspolitik.
Till exempel behöver politiker vårda de så kallade arbetsmarknadsutbildningarna. Dessa fördelas av Arbetsförmedlingen bland annat till personer som är fyllda 18 år och inskrivna på myndigheten och som står långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa yrkesinriktade utbildningar handlar ofta om några veckors till ett halvårs heltidsstudier till ett bristyrke. Det är en åtgärd mot kompetensbrist och för att få fler i jobb som behöver utvecklas och tas väl hand om.
Antalet vägar till jobb behöver bli fler. Fler som arbetar bygger välstånd och finansierar den gemensamma välfärden. Men lika viktigt: Jobb och inkomst leder människor till mer egenmakt.