Den 2 februari lämnade EU-parlamentarikern Fredrik Federley (C) Twitter, bland annat med motiveringen att han inte tänker göda digitala zombies. Dagen efter meddelade den liberala debattören Moa Berglöf, tidigare talskrivare till Fredrik Reinfeldt, att hon låst sitt konto och loggar ut ett tag, eftersom "det som pågår just nu har gått för långt".
Bakgrunden är att Berglöf under de senaste dagarna har översköljts av hat, efter att hon kommenterat att tidningen Fokus utsett satirikern Jens Ganman till Årets Svensk. Drevet nådde sin kulmen när riksdagsledamoten Hanif Bali (M) i sin podd berättade var Berglöfs barn går i skolan, följt av flera tweets.
I de här sammanhangen är Hanif Bali inte vem som helst. Förutom att han är moderat riksdagsledamot har han en enorm följarskara på Twitter, som han kan styra i valfri riktning.
Upplägget beskrevs tidigare i veckan i flera inlägg av Expressens reporter Frida Sundkvist, som bland annat påtalade att Balis svans ger sig på folk, sprider "all möjlig skit", att det är Bali som möjliggör detta och att det är viktigt att han som riksdagsledamot förstår vad han gör: "Du drar upp folk på en scen med hundra tusen i publiken. Du bestämmer kontexten. Och du tycker det bidrar till samtalet. Fler borde sagt ifrån för länge sen."
Det senare gäller framför allt Moderaternas partiledning, som redan har tagit ifrån Bali alla hans uppdrag i riksdagen. Partiets ledning kan förvisso inte ta ifrån honom själva riksdagsmandatet, men det går att ställa ultimatum för vad som gäller om han vill fortsätta vara medlem i partiet.
Som att han funderar på vad han kan göra för att förbättra det offentliga samtalet i allmänhet och för att så många som möjligt ska känna sig bekväma att diskutera frågor med honom i egenskap av förtroendevald i synnerhet.
För det höga tonläget drabbar inte bara en handfull profilerade politiker och debattörer, utan även partikamrater till Hanif Bali.
Nyligen berättade Ingrid Jerneborg Glimne (M), ordförande i socialnämnden i Gnesta, att hon tycker att utvecklingen är fruktansvärd och undviker att vara på sociala medier, där hon bland annat kallats för hjärtlös och hemsk, snudd på nazist. Hon tror att folk reagerar utan att tänka, vilket i många fall kan vara sant (P4 Sörmland, 4/2).
Därför är det glädjande att allt fler näthatare åtalas och döms, eftersom det förhoppningsvis gör att fler förstår att hot som är olagliga i verkligheten är lika olagliga på nätet, vilket dock inte kommer att ta bort hela problematiken. Professor Mårten Schultz konstaterar att näthatare ofta balanserar på en gräns och att många därmed går under radarn (P4 Sörmland, 3/2).
Det understryker varför partierna bör kräva att deras representanter föregår med gott exempel, så att de inte legitimerar den sortens hat som fått en moderat socialnämndsordförande att välja bort debatter i sociala medier, som hade kunnat bli riktigt bra för både väljare och förtroendevalda. Partierna bör främja det goda samtalet.
Men då måste de göra sitt för att få bort det dåliga.