Ett stort problem för demensvården är bristen på personal.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) har presenterat den nya nationella demensstrategin, som går under titeln "Varje dag räknas". Att det stämmer vet såväl de sjuka som deras anhöriga.
Varje år insjuknar uppåt 25 000 svenskar och 150 000 personer lever i dag med någon form av demenssjukdom. De kommer att bli fler.
Enligt Socialstyrelsen beräknas antalet demenssjuka fördubblas till år 2050. Det beror dels på att en allt större andel av befolkningen blir äldre, dels att de demenssjuka med allt bättre behandlingsmöjligheter kan leva längre med sin sjukdom.
Ålder är den största riskfaktorn för demenssjukdom. Mellan 2023 och 2033 kommer invånarna i Eskilstuna som är äldre än 80 år att öka med 33,4 procent, i Flen med 34,2 procent och i Strängnäs med hela 55,8 procent.
Samhällskostnaderna i Sverige för demens uppgick till cirka 82 miljarder kronor år 2019. Det är en svindlande summa i sig, men det är kostnad som kommer att öka kraftigt i takt med att fler blir sjuka. Att demenssjukdomar därför blir en fråga för regeringen är därmed inte konstigt.
En stor del av samhällskostnaderna för demenssjukdomarna, 16,5 procent, kan härröras till de anhöriga. Många av dem utför en stor del av den dagliga vården och omsorgen av den demenssjuka. Att anhöriga ofta får dra ett tungt lass, och att många är omedvetna om den anhörighjälp som går att få är ett av flera problem som pekas ut i den nya regeringsstrategin.
I strategin framhålls även vikten av utbildningsinsatser så att den vård som ges blir mer kunskapsbaserad. Det är utmärkt. Men det måste finnas personal i vården som kan ta till sig kunskapen. Ett stort och växande problem i vården och omsorgen är bristen på personal på alla nivåer: från undersköterskor till specialistläkare. Staten, regionerna och kommunerna behöver göra betydligt mer för att se till att det finns tillräckligt många händer i vården.
Forskningen och därmed kunskapen om olika demenssjukdomar går snabbt framåt.
Det finns ändå anledning att känna hopp. Forskningen går snabbt framåt. Nya diagnosmetoder blir mer träffsäkra. Och de nya läkemedlen kan bidra till att bromsa sjukdomsförloppet för en del demenssjukdomar.
En stor fråga just nu är dock kostnaden för de nya medicinerna. Många av de nya medicinerna förväntas bli mycket dyra. I en debattartikel i Läkartidningen 2023 konstaterar exempelvis debattörerna att en av de nya medicinerna skulle kunna kosta 26,5 miljarder kronor om året, en summa som kan jämföras med den totala kostnaden för receptbelagda läkemedel i Sverige 2021: 33 miljarder kronor.
En del läkemedel kan alltså bli så dyra så att de, enligt dagens regelverk, inte kommer att subventioneras. Andra får efter förhandling förhoppningsvis ett rimligare pris så att de tas in i den statliga läkemedelssubventionen.
I sitt underlag till regeringen pekar även Socialstyrelsen på vikten av förebyggande åtgärder. Forskning visar att cirka 40 procent av alla demenssjukdomar kan vara kopplade till livsstilsfaktorer som går att påverka. Det går därför – åtminstone i teorin – för var och en av oss att arbeta förebyggande genom att äta bra mat, motionera, utmana sig kognitivt på olika sätt, umgås med kompisar och ha koll på blodtrycket.
Demenssjukdomen drabbar inte bara den som själv är sjuk, utan påverkar i hög grad även de anhöriga.
Det är inte bara demenssjukdom som kan minska om man lever efter dessa råd. Det skulle även en rad andra folksjukdomar. Problemet är att de, av olika skäl, är svåra att omsätta i praktiken för många människor. Socialstyrelsen konstaterar därför att råden behöver "anpassas, testas och optimeras till lokala förhållanden men även till olika sociokulturella miljöer och såklart till den enskilde individens förutsättningar" för att de framgångsrikt kunna tillämpas i större skala.
Den billigaste och bästa vården är den som aldrig behöver utföras. Det förebyggande åtgärderna, även om de är svåra att genomföra, är därför det bästa medlet för att minska förekomsten av demenssjukdomarna och avlasta vården.