Utredaren Charlotte Svensson överlämnar utredningen "Utökade registerkontroller vid anställning i kommun" till justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Hur ska kommuner kunna hindra att olämpliga personer blir anställda? Frågan är ständigt aktuell, men är extra brännbar i Sörmland just nu.
Sedan början av oktober sitter en man häktad misstänkt för att ha begått en grov våldtäkt mot ett barn på en förskola i Flens kommun. I Eskilstuna har en kvinna avskedats från sin tjänst som vårdbiträde på ett äldreboende sedan det avslöjats att hon filmat när hon hotar och trakasserar boende.
Barn, äldre och personer med funktionsnedsättning hamnar lätt i beroendeställning till de personer som tar hand om dem. Det ökar risken för att de ska utnyttjas. Nu har kommunerna även ett nytt hot att värna sig mot: Infiltration från kriminella.
Många kommunpolitiker vill därför ha bättre möjligheter att begära registerkontroller.
En av dem är Majo Brostedt (S), ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Eskilstuna. I en kommentar till tidningen sa hon nyligen: ”Vi längtar och väntar ivrigt på den nationella utredning som ska presenteras inom kort, så vi kan börja jobba utifrån ett eventuellt förslag på lagändring så snart som möjligt.”
Och Majo Brostedt verkar få som hon vill. Utredningen ”Utökade registerkontroller vid anställning i kommun” har nu överlämnats till regeringen. Ett av förslagen är att stifta en ny lag om kontroll av personal som utför vissa insatser i hemmet åt äldre eller personer med funktionsnedsättning. Lagen ska ge arbetsgivaren rätt att kräva ett begränsat registerutdrag i belastningsregistret som bland annat omfattar mord, dråp, olaga hot, stöld och sexualbrott. Det ska även gå att söka i misstankeregistret.
Det är inte fel att göra en registerkoll vid anställningen. Men det är samtidig ett väldigt trubbigt verktyg. Vårdbiträdet i Eskilstuna är ett utmärkt exempel. Hon hade tidigare jobbat som lärarvikarie och därmed genomgått en registerkontroll vid anställningen, som hon som tidigare ostraffad, inte hade några problem att klara.
Men det gjorde henne inte lämpligare att arbeta med äldre.
Någon som däremot inte är helt nöjd med utredningens förslag är Marie Svensson (S) ordförande för personalutskottet i Eskilstuna. Hon hade helst sett att utredningen även hade föreslagit att registerkontroller skulle kunna göras löpande under anställningen.
En sådan möjlighet kan fånga upp ett fåtal – men långt ifrån alla, eftersom de aldrig blir misstänka för brott.
Experter talar därför om behovet att göra större och mer omfattande bakgrundskontroller, där man exempelvis även tittar på den anställdes ekonomi, vem den umgås med och i övrigt har för liv. Ett brottsregisterutdrag behöver inte ens vara primärt i en sådan utökad kartläggning.
Men det skulle inte gå att regelbundet göra den typen av utökade och dyra och integritetskränkande kontroller på samtliga anställda i kommunen.
Utökade bakgrundskontroller hämtar information från en mängd olika källor.
I en intervju i tidningen pekar förvaltningschefen på vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun, Johan Lindström, dessutom på en annan viktig aspekt: att kontrollerna också kan innebära en falsk trygghet.
Det blir helt enkelt lättare för arbetsgivare, chefer och kollegor att intala sig att alla som inte ska arbeta med barn, äldre och funktionshindrade har stoppats– trots att det ingalunda är fallet.
Det varje arbetsgivare och chef behöver fokusera på är därför något annat och mycket svårare. Att skapa en arbetsmiljö där man kan prata öppet om de här frågorna och erkänna att problemen finns – kanske till och med på den egna arbetsplatsen.
Den typen av öppenhet ställer mycket höga krav på organisationen och dess ledare.
Cheferna behöver skapa förtroende och trygghet. Medarbetarna måste kunna lita på att de utan repressalier kan rapportera misstankar och att de utreds i grunden. Samtidigt måste de ansvariga för verksamheten vara noga med att denna möjlighet inte missbrukas exempelvis som ett medel i en intern konflikt.
En vårdare i hemtjänsten var närgången och blottade sig för en 84-årig kvinna i Uppsala. Hon larmade kommunen – men inget hände. Några månader senare våldtog mannen henne.
Det är helt enkelt en uppgift som prövar chefen. Men det är samtidigt vägen framåt.
För det sorgliga är att tecknen inte sällan finns – om man vill se dem. I flera fall de senaste åren har exempelvis äldre förgäves försökt berätta och slå larm om de övergrepp de utsatts för.
Om Eskilstuna kommun verkligen vill arbeta med de här frågorna behöver de ansvariga politikerna verka för bättre ledarskap och arbetsmiljö, samt se till att det skapas rutiner som gör att varje misstanke utreds.