Arbetskraftsinvandring bidrar till att Sveriges ekonomi växer. Därför riskerar gränshinder mot det slå mycket snett. 

Från och med onsdag skärps reglerna för att beviljas arbetstillstånd i Sverige. För att personer från utanför EU ska få jobba i Sverige ska lägstalönen, som tidigare låg på 13 000 kronor i månaden, ligga på 27 360 kronor. Det motsvarar 80 procent av en svensk medianlön.

Det är ett väsentligt ingripande på arbetsmarknaden som vi inte sett mycket de senaste 15 åren. 2008 gjorde den dåvarande M-ledda alliansregeringen med stöd av Miljöpartiet upp med årtiondeen av svenskt arbetskraftsinvandringsmotstånd. Den fackliga protektionismen fick sig en törn. Nu begraver samma partier plus SD men minus C och MP stora delar av den framgångsrika reformen. 

Regeringen motiverar förändringen, som har delvis stöd även utanför regeringsunderlaget, bland annat med att dessa låglönejobb lika gärna kan tas av arbetslösa som redan finns i landet. Så kan det vara i viss utsträckning. Men det kommer också få negativa konsekvenser för det svenska näringslivets konkurrenskraft och dess förutsättningar att bidra till svensk ekonomi. 

Reglerna för arbetstillstånd om en lägstalön på 13 000 kronor i månadslön har stått still i mer än ett decennium. Det kan därför, på grund av prisutveckling och annat, finnas skäl att justera den uppåt. Men den ökning som sker nu handlar om mer än en dubblering av lönenivån. Flera branscher, inte minst i de som skriker efter personal kommer snabbt få mycket svårare med rekryteringen.

Det behövs bättre kontroller för att komma åt arbetsgivare som fuskar och luras. Men den här åtgärden kommer snarare leda till att arbetskraftsinvandrare som redan i dag jobbar och betalar skatt i Sverige så småningom kastas ur landet. Enligt siffror från Migrationsverket över arbetstillstånd där lönen är lägre än 27 360 kronor kan vi se anställda inom restaurang- och hotellbranschen, men även kockar, kallskänkor och städare. Det handlar omkring 4 500 anställda. Men även undersköterskor och vårdbiträden träffas av lagändringen. Om dessa människor utvisas förstärks personal- och kompetensbristen, något eller mycket.

Ja. En del av dessa jobb kan plockas upp av arbetslösa svenskar. Det har regeringen delvis rätt i. Städare och vårdbiträden är kanske sådana jobb. Samtidigt är antalet tjänster inte konstant. De både växer och krymper. När regler och förutsättningar förändras utvecklas de påverkade branscherna också.

Att begränsa arbetsgivares frihet att anställa den de önskar löser inte nödvändigtvis personalbristen i en rad branscher. Viktigare är det att få folk i Sverige att gå från bidrag till jobb. Och att matchningen på arbetsmarknaden fungerar bättre. I detta behöver regeringen göra mer.