Ledare: I Strängnäs har en nyttig minnesbeta nu utdelats

Misstag som hejdas i tid, och sedan rättas till, kan ha den fördelen med sig att de blir minnesbetor och inte så lätt upprepas.

Kanske blir det så med försöket från de båda styrande partierna i Strängnäs, att flytta beslut om användningen av miljontals skattekronor från de förtroendevalda nämnderna till kommundirektören.

I Strängnäs gällde det fördelningen av ett tilläggsanslag på hela 30 miljoner kronor, under pågående verksamhetsår. Som en rad andra kommuner hade Strängnäs, efter att pandemin avtog, fått oväntat stora skatteintäkter när det blev god konjunktur och stark arbetsmarknad. 

Det som är särskilt besvärande för kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M) och hans koalitionsbröder i M och S är att de lagom till valrörelsen ville ta en genväg förbi nämnderna. Där skulle oppositionens ledamöter annars ha haft tillfälle att göra egna bedömningar av vad som var rätt användning av extra miljoner.

Fullmäktige gick det ju inte att runda, Men när kommunstyrelsen i maj lade fram förslaget till fullmäktige om att anslå 30 miljoner ytterligare var beslutsunderlaget från Jacob Högfeldt så tunt att det var i praktiken obefintligt. En del – oklart hur mycket – skulle gå till beredskapsfrågor där det var brister. Men i övrigt gavs ingen information om ändamålen eller om vilka nämnders ansvarsområden det gällde.

Det fanns verkligen goda skäl för invändningar från oppositionen. De kunde med fördel har varit ännu mer bestämda. Men på kommunstyrelsen i maj ville i alla fall Jan Rudengren (L) och Catharina De Geer (KD) att de förtroendevalda i kommunstyrelsen skulle besluta om miljonernas fördelning. Inte ens det fick de gehör för.

Sedan tog det stopp i fullmäktige i juni, där Maria Nerby (C), med stöd av samtliga oppositionspartier fick en återremiss. Nu har vi sett hur även nästa variant som Jacob Högfeldt drev igenom har slutat med tvärstopp. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att ändra det beslut som togs under sensommaren och lägga avgörandet på rätt ställe, i nämnderna – genom att utöka några av budgetramarna för 2022.

Den senaste, och nu fullständiga reträtten, har kommit efter att David Aronsson (V) överklagat fullmäktiges beslut från augusti till förvaltningsrätten. Det var sannerligen inget okynnesöverklagande.

I somras hade majoriteten (M, S) backat så pass  att oppositionen fick en lista på de ändamål som de 30 miljonerna skulle fördelas mellan. Men fortfarande envisades man med det principvidriga tilltaget att flytta budgetmakt från förtroendevalda till en chefstjänsteman – som kunde antas förankra beslutet hos Jacob Högfeldts majoritet, men bara där.

Ordningen är återställd, och förhoppningsvis blir det aldrig mer några liknande glidningar mot direktörsstyrning. 

Sedan försommaren har budgetläget för kommunerna inför 2023 och 2024 mörknat. I den mån de 30 miljonerna används för att rätta till sådant som skulle bli ofrånkomliga utgifter 2023 är det inte alls fel. Men valrörelseutdelade pengar sommaren 2022 var annars inte så välbetänkt, med tanke på världsläge och prisökningar.