Vi befinner oss i en ekonomiskt dyster tid och går mot ännu bistrare tider. Budskapet är inte nytt men återupprepades ännu en gång när finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade regeringens vårbudget.
Vårens budgetförslag syftar mest till att skruva på de reformer som lades fram i höstbudgeten. Men innehållet i den budget som överlämnades till riksdagen under måndagen var ändå tunnare än många hoppats på. Kostnaden för de reformer som ska genomföras uppgår till fyra miljarder kronor, vilket kan jämföras med de totala utgifterna i statsbudgeten på drygt 1 200 miljarder kronor.
De som gynnas mest är försvaret, ekonomiskt utsatta barnfamiljer och vuxenutbildningen.
Andra förhoppningsfulla, som kommunerna, kammade noll.
Den ekonomiska prognos som är en del av vårbudgeten visar att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är den högsta på 30 år.
Finansministern vill hålla nere kostnaderna i budgeten för att bekämpa inflationen. Men hon oroar sig samtidigt för att kommunerna och regionerna kommer att höja kommunalskatten för att få sina budgetar att gå ihop.
2024 kommer att bli extra tufft för kommunerna och regionerna – som står i frontlinjen för att hantera konsekvenserna av den ekonomiska krisen. De kan därför sannolikt räkna med extra statsbidrag i höstens budgetproposition – även om bidragen inte kommer vara lika höga som de önskar sig.
För en stad som Eskilstuna, som länge räknat med statsbidrag och intäkter från bland annat markförsäljning för att få budgeten att gå ihop, är detta extra bekymmersamt. Skolan, socialtjänsten och äldreomsorgen med mera måste finansieras, trots att inkomsterna minskar och utgifterna ökar.
Det kommer kräva att man både tänker nytt och om i kommunen.
Det är dock väl belagt i samhällsvetenskaplig forskning att långa maktinnehav, som det S har i Eskilstuna, leder till färre incitament att tänka nytt. Det ledande partiet behöver inte övertyga väljarna om att de är det bästa alternativet, eftersom de ändå vinner val efter val. Oppositionen tenderar att tröttna. Deras förslag leder ingenstans och får inte väljarna att rösta på dem. Långa maktinnehav tenderar därför att påverka demokratin negativt.
Men samhällsdebatten drivs inte bara mellan olika politiska partier i kommunfullmäktige. Det finns även andra forum. Eskilstuna-Kurirens debatt- och ledarsida är två av dem. Här möts och stöts olika åsikter och röster.
För att öka antalet röster på ledarsidan kommer vi att ta in fler gästkrönikor framöver. Våra gästkrönikörer behöver inte dela ledarsidans åsikter. De kan tvärtom tycka rakt emot. En av dem är ett bekant namn för många läsare, den S-märkta opinionsbildaren Fredrik Pettersson, tidigare politisk redaktör för Folket.
Ledarsidan lever som den lär. Det behövs fler åsikter för att hålla samhällsdebatten levande, och göra samhället starkare. Det vinner alla på.