I slutet av november genomförde ett kriminellt hackernätverk en cyberattack mot Svenska kyrkan. Nu ligger alla gemensamma it-system, förutom Teams och kyrkans kalender nere. Det går därför inte längre att boka vigslar och begravningar med kort varsel. Inte heller går det att skicka gåvor till Svenska kyrkan via hemsidan. För att få ut sin lön i december får personalen gå till banken med en pappersavi.
Hackarna kräver pengar av kyrkan, som vägrar att betala.
”Vi planerar att återuppbygga våra system men det kommer att ta flera veckor”, säger Pia Dahlén, kommunikationschef på Svenska kyrkan till Aftonbladet (2/12).
Svenska kyrkan är långt ifrån ensamma att ha blivit utsatta för en attack.
När TV4 Nyheterna i mars frågade Sveriges kommuner och regioner om de utsatts för en eller flera it-attacker det senaste året svarade nästan hälften (44 procent) ja på frågan.
2021 slogs exempelvis stora delar av Kalix kommuns verksamhet ut. Bland annat fick hemtjänsten fick övergå att planera verksamheten med penna och papper. I februari i år attackerades Västra Götalandsregionen med hjälp av en överbelastningsattack som resulterade i att exempelvis 1177.se var svårt att nå. I mars slog en cyberattack ut trygghetslarmet för 100 000 personer i 150 kommuner.
I den årliga undersökningen Svenskarna och Internet uppger en klar majoritet (83 procent) att det är mycket eller ganska sannolikt att främmande makt kan komma åt samhällskritisk information via en cyberattack. 65 procent tror att internet kan komma att slås ut och 63 procent tror att uppkopplade system, som el-, vatten- och värmeförsörjning kan slås ut. Flest 60- och 70-talister tror att den här typen av cyberangrepp är sannolika medan personer födda på 00-talet tror att det är minst sannolikt.
Många unga behöver tänka om.
I sin senaste årsrapport varnar Säkerhetspolisen (Säpo) för att ett flertal stater, främst Ryssland och Kina redan genomför cyberangrepp mot Sverige. Säpo varnar också för att stater bygger upp egna nätverk i Sverige som till stor del består av privatpersoners internetuppkopplade enheter.
Vi har med andra ord alla ett ansvar att säkra våra egna system mot intrång för att värna samhället.
Men cyberattackerna behöver inte bara leda till skada och ökade kostnader för dem som utsätts, utan även till värdefulla insikter.
Efter att systemet för digital minutplanering i hemtjänsten slutat att fungera under attacken mot Kalix kommun fick man tänka om. Personalen fick ta ett större ansvar, vilket resulterade i att de tycke att jobbet blev roligare och mindre stressigt. Kommunen beslutade därför att skrota systemet. Fler kommuner skulle behöva dra samma slutsats.