På tal om kvinnor och män.
Så heter Länsstyrelsen Södermanlands årliga sammanställning över jämställdhetsläget i regionen, som i år släpptes i samverkan med Region Sörmland. Rapporten är en del av arbetet med de nationella jämställdhetspolitiska målen som riksdagen beslutade om 2006.
I rapporten går det bland annat att läsa hur kvinnorna i länet utbildar sig i större utsträckning än männen. Bland kvinnorna är det därför vanligast med eftergymnasial examen, för männen är det avklarade gymnasiestudier.
Trots att kvinnor ofta presterar bättre i skolan och väljer att utbilda sig i större utsträckning än män, halkar deras löner fortfarande efter männens. Sörmlänningarnas median- och medelinkomster ligger under riksnivå. De sörmländska männens genomsnittliga årsinkomst är 341 000 kronor och kvinnornas ligger på 274 000, enligt uppgifter från SCB.
2018 konstaterade Saco att livslönen för manliga akademiker är i genomsnitt 16 procent högre än för kvinnliga och motsvarar ungefär 2,8 miljoner kronor, efter skatt, i lön under hela livet. I en rapport förklarar förbundet att löneskillnaden med att arbetsmarknaden är könsuppdelad.
Bland annat jobbar kvinnor i större utsträckning inom skattefinansierad verksamhet med pressade lönestrukturer och färre karriärmöjligheter. Det innebär att marknadsmekanismer har mindre betydelse för lönernas utveckling och att politiska beslut får större betydelse. Mönstret gäller också i Sörmland, där omkring 48 procent av kvinnorna jobbar inom offentlig sektor. För männen är motsvarande andel 15 procent.
Saco föreslår i rapporten att lönespridningen inom kvinnodominerade yrken, i synnerhet inom offentlig verksamhet, behöver öka för att ge möjlighet till lönekärriär. Det är också så att verksamheter som riskerar få stora personalgrupper under en chef, ofta hindrar avancemang inom företag och offentlig sektor. Mindre arbetsgrupper, fler chefspositioner och expertroller kan därmed öppna upp fler karriärvägar.
Det är också viktigt att fler pappor tar ut större del av föräldrapenningen och även vård av barn, och därmed också tar mer ansvar över det obetalda arbetet i hemmet. Det gör det möjligt för fler kvinnor att jobba fler timmar, tjäna ihop mer till sin pension och göra karriär.
Jämställdhet i hemmet ger lika lön på jobbet.