När vaccin mot det nya viruset framställts kan agitationen mot mässlings- och annat vaccin vålla ännu mer av sjukfall och dödsfall än hittills. Men där är vi inte än.
Viruset har snabbt identifierats. Metod för provtagning har tagits fram. Men det blir kapplöpning mellan viruset och forskarna som utvecklar vaccin.
Detta är inte skäl till panik. Man ska inte låta sig ledas av nättroll och andra ryktesspridare.
Klokt är att lyssna till råd från folkhälsomyndighet och smittskyddsläkare. Om spridningstakten bromsas blir det mer tid att hinna få fram vaccin.
Störst är risken i fattigare länder än Kina, med svag eller knappt någon allmän hälsovård. Där får en epidemi långt större dödlighet.
Siffror om insjuknade och döda i Kina har än så länge begränsat värde, förutom att de visar på förmågan till snabb spridning. När myndigheter, sjukvård och läkemedelsindustri förbereder sig på att handla snabbt och hantera en större epidemi har de goda skäl till det.
Men alla dödsfall i Kinas miljardbefolkning, där det nya coronaviruset haft en roll, kan inte ha uppmärksammats och getts rätt diagnos. En mängd människor har nog också smittats men blivit lindrigt sjuka eller inte fått märkbara symptom.
Risken för de smittade att dö i epidemin är därför sannolikt avsevärt lägre än vad de första alarmrapporterna kunde tyda på. Men liksom i andra globala epidemier med nya influensavirus, som spanska sjukan 1918-20, kan även enstaka promilles eller ett par procents dödlighet ställa till mycket skada.
I ett land som Sverige, med god folkhälsa och modern sjukvård, kan de som behöver avancerad sjukhusvård för svåra lunginflammationer bli så många att kliniker med rätt utrustning blir svårt överlastade. Inte minst den risken motiverade den omfattande vaccineringen mot svininfluensa 2009.
Den epidemin kunde ha fått långt värre förlopp än vad som faktiskt inträffade. Det fanns starka skäl för massvaccineringen. Att en del doser gav allvarliga biverkningar med narkolepsi kom av ett tillverkningsfel ingen hade kunnat förutsäga. Influensavacciner har annars under lång tid varit närmast riskfria, och kan väntas förbli det. De har avlastat vården och förebyggt otaliga sjukfall.
Just när internationellt samarbete är så viktigt har Donald Trump, som tidigare deltagit i att misstänkliggöra mässlingsvaccinet, nu föreslagit att halva USA:s anslag till Världshälsoorganisationen dras in. Samma sak med en sjättedel av anslaget till USA:s smittskyddsmyndighet.
Twitterskrän omhuldas. Vetenskap nedvärderas.