Lokalpolitisk sämja kan vara en känslig sak. Frågor som berör den närmaste bygden kan blossa upp och bli till stor debatt. Kommunala spörsmål kan bryta upp tidigare allianser. Även tonläget på riksplan kan påverka relationerna lokalt.

Mycket av detta hade kunnat förändra läget för kommunstyrena i Strängnäs och Katrineholm – eller i Eskilstuna. Men så har det inte blivit. I alla tre kommunerna har Socialdemokraterna och Moderaterna kommit överens om ytterligare en mandatperiod tillsammans. I en del lokala stridsfrågor, men också andra, har S och M i de tre kommunerna hittat gemensamma ståndpunkter. I en del fall, särskilt i Eskilstuna, verkar de två partierna till och med trivas väldigt bra i varandras sällskap.

Det på riksplanet uppslitande debattklimatet ser inte likadant ut i dessa delar av Sörmland, och har inte heller drabbat de kommunpolitiska relationerna. Rikspolitiken kan ha ett och annat att lära av dessa lokalpolitiker när det kommer till politisk samling, även om en del av deras lokala politik bör ifrågasättas.

Samtidigt finns det skäl för M- och S-partierna lokalt, särskilt i Strängnäs, att bättre belysa åsiktskillnaderna, även lokalt. Och detta utan att göra framtida styrelserelationer omöjliga. Väljarna kan behöva veta var de verkliga skiljelinjerna går. För det demokratiska samtalets skull finns bland annat tidningens debattsida. Det kan vara ett bra sätt för det parti, och andra, som inte innehar ordförandeposten att inte hamna i den andres skugga.

Hur väljarna verkligen känner inför den här sortens samarbeten över "blocken" är svårt att veta. En röst på S i Strängnäs eller Katrineholm behöver inte betyda en röst på samarbete med M dessa kommuner.

När det gäller Strängnäs är väljarnas dom över samarbetet inte alls hård. Trenden med ett växande S nationellt syns även i Strängnäs, och partiet har belönats med ytterligare två mandat och ska nu ha 14. Någon mandatförändring för M ser det inte heller ut att bli, 17 förblir 17. Majoriteten i Strängnäs har därmed vuxit med ytterligare två mandat. Väljarnas omdöme verkar närmast positivt.

I Katrineholm ser det lite annorlunda ut. S och M har fortfarande en majoritet av kommunfullmäktiges stolar. S krympte från 23 till 20 mandat. M ökade med två, från sju till nio. Totalt krympte majoriteten med en stol. Visst skulle just detta kunna betyda visst missnöje med styret. Men inte nödvändigtvis.

S-tappet var stort, men kan närmast förklaras med personbytet i Socialdemokraternas ledning. Den tidigare S-ledaren Göran Dahlströms höga tonläge mot flyktingar och stockholmare kan förr ha lockat en del väljare som denna gång lade sina röster på SD. Det behöver alltså inte säga något om efterträdaren Johan Söderberg, annat än att han ännu inte visat samma pampfasoner som sin företrädare.

Det finns saker att säga om en del felsteg och vägval i både Strängnäs och Katrineholm. Men att göra sig av med uttjänta fiendebilder, söka samförstånd och samtidigt begränsa SD:s inflytande i kommunpolitiken, är inte en av dem.