När många blir arbetslösa samtidigt får hela samhället problem. Förutom personliga följder för dem som blir utan jobb, innebär det lägre köpkraft och sämre snurr på de ekonomiska hjulen.
För att hantera det har regeringen lämnat ett förslag till riksdagen, där drygt fem miljarder avsätts till en tillfälligt förändrad arbetslöshetsförsäkring för 2020.
I förslaget presenterades det bland annat att maxersättningen i a-kassan ska höjas. Under de första hundra dagarna får den arbetslöse högst 1 200 kronor per dag, mot 910 kronor i dag.
Det är en välkommen förändring. Höjda ersättningar var viktiga redan före coronakrisen. Detta för att människor ska slippa stora bortfall av inkomster vid plötslig arbetslöshet. Fler kan fortsätta betala av sina lån, behålla sina hem och inte tvingas flytta, även om de skulle bli utan arbete en tid framöver.
En vettig ersättningsnivå för arbetslösa är helt enkelt bättre för alla och inte bara i kristid. Nivån måste därför kvarstå när coronavirusets ekonomiska konsekvenser lagt sig.
För att ta del av arbetslöshetskassan ska en person uppfylla vissa arbetsvillkor. Regeringen föreslår ändringar av dessa. Bland annat tiden man ska varit ansluten till a-kassan, innan man får rätt till ersättning, sänks från tolv till tre månader. Utöver det ett tillfälligt avskaffande av de sex karensdagarna och att a-kassorna ska tillföras resurser för handläggning.
Men även andra arbetsvillkor föreslås ändras. I dag ska man ha arbetat minst 80 timmar i månaden. Deltidsanställda kan ha svårigheter för att kvalificera sig för a-kassan då de kanske arbetar för få timmar.
Det handlar ofta om timanställda vikarier som får gå först när företag måste skära ner. Regeringen har därför föreslagit att kravet på antalet arbetade timmar i månaden ska sänkas. Även det är rimligt. De som drabbas hårdast behöver bättre skydd i krisen.
Regeringens förslag kan dämpa konsekvenserna för både den enskildes och Sveriges ekonomi. Men för att fler ska välja att arbeta fler timmar även efter att krisen lagt sig, måste det bli motiverat att arbeta mer. Frågan om vad som ska ske med de mildrade arbetsvillkoren för a-kassa efter krisen behöver därför övervägas noga.